L., blåsmunnarnas ordn., 50 cm. l., i Nilen o. Senegal, ger svaga elektriska stötar, -rockan, Torpedo, af tvärmunnarnas ordn., i Medelh. o. Atlanten, bedöfvar sitt byte gm tämlig. starka elektriska stötar. -ålen, Gymnotus electricus L., af blåsmunnarnas ordn., t. 2 1/3 m. l., sötvattensfisk i Brasilien o. Guyana, utdelar slag starka nog att förlama en häst.
Daru (-ry), 1) Pierre Ant., fr. statsm. o. förf., f. 1767, tjänade Napoleon s. diplomat, 18 pär, d. 29. Skr. Venezias o. Bretagnes hist. m. m. — Hans son 2) Napol., f. 1807, 70 utr.-min., 76/79 senator d. 90, Paris.
Dārwin, Charl. Rob., eng. naturforsk., f. 1809 Shrewsbury, d. 82 Down. Vetenskapl. resor i S. Amerika, bland Söderhafsöarna 31/36. Skr.: The origin of species (59), The descent of Man (71) m. fl. arbeten, s. fullkoml. omskapat vår tids biologiska vetenskap.
darwinism', inbegr. af Charl. Darwins läror, enl. lika alla växt- o. djurarter härstamma från några få urformer.
Dasch'kov (-kåff), 1) Katar., furstinna, f. 1743, kejs. Katarina II:s vän, behjälplig vid Peter III:s afsättn., 62, 83 direkt, f. vetensk.akad., d. 10. — 2) Jak., ry. diplomat, f. 1804, sändeb. sedan 53 i Sthm, där han dog 72.
Dasent (dē-), Sir Geo. Webbe, eng. språkforsk., f. 1817, d. 96, of vers. d. prosaiska eddan. Skr.: The norsemen in Iceland m. m.
data, lat, uppgifter.
datēra, lat., dagteckna.
dativ, lat., se kasus.
dato, lat., i dag. -växel, växel, hvars förfallotid räknas från utställningsdagen (a dato).
datum, lat., »gifvet», dagteckning; d. ut supra, tid o. ort som ofvan.
Datūra L., Solanaceæ. D. stramonium L., spikklubban, varma o. tempererade länder, frön o. blad officinella, innehåll, daturin, mycket giftiga.
Daubensee, se Dubensee.
Daubigny (dåbinjī), Ch. Franç., fr. landsk.-mål., f. 1817, d. 78.
Daudet (dådē), 1) Ernest, fr. förf., f. 1837. Skr.: Les duperies de l'amour m. m. — Hans bror 2) Alphonse, förf., f. 40, d. 97 Paris. Skr.: Fromont jeune et Risler ainé (59), Le Nabab (64), Les rois en exil (55), m. fl. realist. rom.
Daug, Herm. Teod., mat., f. 1828 Göteborg, sed. 67 prof. i Uppsala, d. där 88, skr. flere vetenskapliga afhandlingar.
Daulis, g. geogr., st. i Fokis. förstörd af Filip af Makedonien 346 f. K.
Daun, Leop. Jos., riksgref., österr. fältmarsk., f. 1705 Wien, deltog i kriget mot turk., i Italien, schlesiska kr., 7:år. kr., segr. 57 vid Kollin, 58 v. Hochkirch, slagen 60 v. Torgau, 62 v. Burkersdorf, d. 66.
dauphin (dåfäng'), fr., ford. tit. på tronföljare i Frankrike. Ur bruk sedan 1830.
Dauphiné (dåfinē), ford. prov. i s. ö. Frankrike, motsv. dep. Isère, Drôme, Hautes-alpes. 12,554 kv.-km. Flod.: Rhône, Isère, Drôme, Durance. 2 del.: Öfre o. Ned. D. St.: Grenoble, Vienne. 1032/ 1349 tyskt, und. Ludvig XIV till Frankrike.
Daūrien, berg-landsk. i ö. Sibirien, bildar prov. Transbajkalien. Fl.: Amur. St.: Nertschinsk.
Davenport (däv-) st. i Iowa vid Mississippi, 35,254 inv.
David (hebr. »älskad»), 2:e kon. i Israel, reste sig mot Saul, kon. öfver Juda omkr. 1040 f. K., i hela Israel omkr. 1033, befriade landet fr. filistéerna, gjorde Jerusalem till hst., d. omkr. 1000. D:s psalmer antagas vida yngre.
David, Ferd., ty. violinist, f. 1810, d. 73. Skr. violinskolor.
Davīd, 1) Jacq. Louis, fr. hist.-mål., f. 1748, d. 25 Bryssel, grundl. d. moderna fr. mål.-konsten.
