Förnämsta verk: Sabinskorna. — 2) Pier. Jean, kallad D. d'Angers, fr. bildh., f. 1789 Ångers, d. 56 Paris. Kolossalbyst af Goethe. — 3) Félicien, fr. komp., f. 1810 Cadenet, d. 76. Komp. operor, orator., symf. m. m.
Davis (dē-), 1) John, eng. sjöf., f. 1560, d. 05. Uppt. 85 Grönlands ostkust o. D:s' sund, 92 Falklands-öarna. — 2) Jefferson, amer. statsm., f. 1808, 53/57 krigs-min., 61 presid. för sydstatsförbund. — 3) Andrew Jackson, amer. spiritist, f. 1826. Skr.: Theprinciples of nature m. m.
Davis' sund (dē-), sund mel. Grönland, Baffins land o. Labrador, uppt. 1585 af J. Davis.
Davos (-vås), luftkurort f. bröstsjuka i schweiz. kant. Graubünden, 8,334 inv. 1,560 m. of. hafvet. Mildt klimat.
Davout (-vû), Louis Nic., fr. marsk., f. 1770, 1800 div.-gen., 04 riksmarsk., sed. hertig af Auerstädt, furst Eckmühl, 11 guv. i Hamburg, där han 13 for fram med grymhet, d. 23.
Davy (dēvi), Sir Humphry, eng. kem. o. fys., f. 1778, d. 29 Genève. Framställde alkalimetallerna gm elektrolys o. utveckl. den teor. kem.
Dax, fr. st. vid Adour, 10,329 inv. Bad.
DC, vid växtnamn förk. för De Candolle (d. ä.)
D. C, förk. för District of Columbia, omr. f. nord.-am. förbunds-hufvudstaden Washington.
d dur, tonart, som har (#) för f och c.
Deák, Frz, ung. patriot, f. 1803, 47 justit.-min., i spetsen för det moderata partiet, åstadkom Ungarns likställighet m. Österrike 67, d. 76.
De Amīcis (-tjis), Edm., it. förf., f. 1846, d. 08 Bordighera. Skr. resebeskr., nov., dikter m. m.
dean (dīn) eng., domprost; univ. dekan, förest, för ett kollegium.
debardör, fr., eg. person, s. urlastar fartyg; ett slags fruntimmers-maskeraddräkt.
debarkēra, fr., urskeppa, landstiga.
debatt', fr., tvist, ordnadt meningsutbyte.
débauch|e (-båsch), fr., utsväfn. -era, lefva utsväfvande.
dēbet, lat., skuldräkning. Jfr kredit.
debilitēt, lat., orkeslöshet.
débit (-bī), fr., minutförsäljn.
debitēra, lat., hand., påföra ngn ss. skuld.
deblockēra, fr., undsätta (vid blockering).
Debōra, profetissa i Israel omkr. 1300 f. K., befriade landet fr. kanaaniterna. (Domareb. 4/5).
debordēra, fr., flöda öfver.
Debreczin (-tschin), ung. st., 75,006 inv. Revolutionär ung. riksdag: 9/1—30/5 1849.
De Broen, se Broen.
début (-by), fr., första uppträdandet (is. af en skådesp.). -ant, en för första gngn uppträdande, -era, uppträda för första gången.
decadence (-dangs), fr., se dekadans.
Decaisne (dökän), Jos., fr. bot., f. 1809 Bryssel, d. 82 ss. prof. vid Jardin d. Plantes, Paris.
Decam'eron, titel på en novellsamling af Boccaccio.
Decamps (dökang'), Alex. Gabr., genre-, ländsk.-, djur-mål., f. 1803 Paris, d. 60 Fontainebleau.
De Candolle (dö kangdåll'), 1) Aug. Pyr., schweiz. bot., f. 1778 Genéve, d. där 41. Uppställde ett naturl. system, s. bär hans namn. — Hans son 2) Alph., prof. i bot. i Genéve, f. 1806 Paris, d. i Genéve 93.
Decazes (dökās), 1) Elie, hert. af Glücksberg, fr. statsm., f. 1780, 15 polis-min., vacklande i sin politik, fr. 48 privatman, d. 60. — Hans son 2) Louis Charl. Elie, f. 1819, 73 sändeb. i London, 73/77 utr.-min., d. 86.
december, lat., årets 12:e månad, hos rom. den 10:e. -män, Napoleons anhängare vid statskuppen d. 2 dec. 1851.
