insättning (af penningar o. d. i en bank), -s-bevis, intyg öfver de i en bank insatta beloppen. -s-räkning, insättande af medel på viss bestämd tid i en bank.
depo'situm, lat., anförtrodt gods.
depot, se depå.
deprav|ation, lat., sedefördärf. -era, fördärfva.
depression, lat., nedtryckning; lutn. mot horisonten v. vinkelmätning; en himlakropps läge under horisonten.
Deprētis, Agostino, it. statsman, f. 1811 Stradella, 76/78 o. fr. 81 min.-president.
deprimēra, lat., nedtrycka.
De profun'dis, lat, »ur djupen», början af d. 130:e psalmen i psaltaren.
Deptford (dätt-), eng. st. vid Themsen nära London, 110,398 inv.
deputāt, med.-lat., ersättning in natura (utom kontant lön).
deputation, med.-lat., ombud för korporation l. enskilde med visst uppdrag; under frihetstiden: utskott.
deputēra, lat., skicka ombud.
depå l. depot, förvaringsplats, nederlag för ammunition.
derang|era (-schēra), fr., bringa i oordning. -ement (-ömang), rubbning, oordning. -erad, bragt i oordning, bragt på obestånd.
derb, ty., hård; min., formlös, ej kristalliserad.
Derbent, l. Derbend, hst. i Dagistan vid Kaspiska haf., 18,566 inv. I närh. kaukasiska muren mot perserna.
Derby (dārbi), eng. grefsk. 2,666 kv.km. 620,196 inv. Hst. D. vid Derwent, 80,400 inv.
Derby (dārbi), 1) Edw. Geoffr. Smith Stanley, eng. earl, statsm., f. 1799 Knowsley Park, 27 und.-statssekret., 33 kolon.-min., gmförde negerslafver. afskaffande, bekämpade afskaff. af spannmålstullar, 52, 58/59 o. 66/68 i spetsen f. det konserv, kabinettet, d. 69. — Hans son 2) Edw. Henry Smith Stanley, f. 26. 66 o. 74/78 utr.-min., öfvergick sedan till de liberala.
Derbydagen (dārbi-), onsdagen före pingst, då d. viktigaste hästkapplöpn. i England hålles (vid Epsom).
Derfflinger, Geo., ty. riksfrih., fälth., f. 1606, segrade 75 vid Fehrbellin, eröfr. 78 Stralsund, segr. 79 vid Tilsit, d. 95.
derivāta, lat., mat, »härledd»; i den högre matematiken funktion härledd af en annan.
deriv|ation, lat., härledning; en kulas afvikn. ur lodplanet. -era, afleda, härleda.
Derkēto, se Aschera.
dermatologi, gr., hudkännedom.
dermoplastīk, gr., uppstoppningskonst.
derog|ation, lat., upphäfvande (af delar af en lag). -era, upphäfva (delar af en lag).
déroute (-rutt'), fr., afväg, förvirring, flykt.
dervisch', pers., »fattig»; muhammed. munk, bor i kloster.
Dervisch' Pascha, turk. gen., f. 1817 Konstantinopel; försvarade Batum 77/78, undertryckte 80/81 det alban. uppr., 82 kommiss. i Egypten, d. 86.
Desaguadēra, fl. i Bolivia, 300 km., förenar Titicaca-sjön m. Laguna de Aullagas.
Desaix de Voygoux (dösä dö våagû), Louis Char. Ant., fr. gen., f. 1768, 94 div.-gen., 98 i Egypten, föll v. Marengo 1800.
De Sanctis, Franc, it. lärd, f. 1818, tre gånger undervisn.-min., sed. 78 ledare f. vänstern i it. parlam., d. 84.
desarmēra, fr., afväpna.
desavuēra fr., ej vidkännas.
Descartes (däkart'), René, vanlig. Renatus Cartesius, grundl. af d. moderna filos., f. 1596 La Haye, d. 50 Sthm, ditkallad af drottn. Kristina. Skr.: Meditationes de prima philosophia (41) o. Princ. philosophiæ (44). Hans sats Cogito, ergo sum betecknar själfmedvetandet s. utgångspktn för allt
