docen'do disc'imus, lat., gm att lära andra, lära vi oss själfva.
docent', lat., universit.-lärare.
docēra, lat., lära. undervisa.
docka, eng., gm slussar med farvatten förenad bassäng, afsedd till upptagande af fartyg till reparation, lastning, lossning. I torrdockor torrlägges fartyget gm vattnets utpumpning.
dodekaēder, gr., »tolfyting», solid figur, begränsas af 12 regul. femhörningar.
dodekarkī, gr., tolfmannavälde.
dodo, se dront.
Dodōne (Dodona), g. geogr., st. i Epiros med Zeus-orakel.
doffel, eng., ett slags fyrskäftadt, tjockt ylletyg.
dofhjort, Cervus dama L., har långsträckta, upptill breda och platta horn med ögontagg. Medelh.-länderna, tam i Europa, flerstädes i Sverige, 1,35 m. l.
dog'cart, eng., »hundkärra», lätt jaktvagn.
doge (dådje), it., eg. hertig, högsta magistratspersonen i de forn. republik. Venezia o. Genua.
dogg, eng., se hund.
Dogg'erbank, sandbank i N.-sjön mel. England o. Danmark. Fiske.
dogm, gr., lärosats, is. religiös.
dogm|atīk, gr., den systemat. framställn. af dogmer, is. den kristna trons. -ātiker, en s. ägnar sig åt d. -atisera, uppställa dogmer. -atisk, s. har afseende på dogmer; s. fasthåller vid dogmer, -atism, det filos. system, s. utgår från positiva, men ej bevisade satser. Mots. kriticism.
Dohm, Ernst, ty. humor. förf., f. 1819 Breslau, d. 83 Berlin. Red. för Kladderadatsch.
Dohna, Kristof. Delficus, burggref., dipl., f. 1628 Holland, omkr. 45 i svensk tjänst, 66 fältmarsk., 67 ambassadör i Breda, d. 68.
D'Ohsson (dåssång'), 1) Ignat. Mouradgea, hist., f. 1730, af armenisk börd, 95/99 sv. min. i Konstantinopel, d. 07. Utg. praktverket: Tableau géneral de l'empire othoman (ofullb.). — Hans son 2) Konstant. Mour., lärd, f. 1779, d. 51 ss. sv. min. i Berlin. Fullb. sin fars hist. verk o. skr. Hist. des mongols m. m.
dokmisk versfot, gr., består af en jamb och en creticus — — —.
doktor, lat., lärare; titel för den högsta akadem. lärdomsgraden i de olika fakulteterna. -āt, doktorsvärdighet.
doktrīn, lat., lära, lärosats. -är, politiker, som vill inrätta staten efter vetensk. grunder.
dokument', lat., urkund, aktstycke. -ēra, styrka (med handlingar).
dolce far nien'te (dåll'tje-), it., ljuft intetgörande, behaglig sysslolöshet.
Doldenhorn, topp på Bernalp. 3,647 m.
Dôle (dål), topp på schweiz. Jura 1,678 m.
Dôle (~), fr. st. vid Doubs. 14,627 inv.
dolerīt, min., grofkorn. basalt.
dolikocefāl, gr., etnol., långskalle.
dollar, silfver- o. pappersmynt i Förenta stat. a 10 dimes = 100 cents = 3,75 kr. (I guld à 10 o. 20 doll.). D. är äfven namn på den sp. »peso duro».
Dollart, vik af Nordsjön mel. Hannover o. Holld. 17 km. l.
Doll'ond, John, eng. opt., f. 1706, d. 61. Uppf. akromatiska prismor o. linser.
Dolmā-bagdschē, turk., »full trädgård», sultanens palats n. om Konstantinopel o. Bosporen.
dolmān, eng., uniformsrock för husarer.
dolmēn, kelt., namn på förhist. minnesvårdar vid Frankrikes atlant. kust, bestående af 3/4 stenblock, som uppbära en stenplatta. Jfr dös.
dolomīt, min., blandn. af kolsyr. kalk o. kolsyr. talk, grofkornigt.
dolōr|e, it., smärta. -osa, lat., den smärtfyllda. -oso, it., tonk., smärtfullt.
dōlus, lat., jur., hvarje medvetet, rättsvidrig handling. Mots. culpa.
