Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/226

Den här sidan har inte korrekturlästs

Kina o. i Dsungariet, 1873/76 till stor del utrotade af kineserna.

Dunkerque (döngkärk'), ty. Dünkirchen, befäst fr. st. v. Nordsj., 38,925 inv. Badort.

Dunois (dynåa'), Jean, grefve af D. o. Longueville, f. 1402, naturlig son af Ludvig af Orléans, stred mot engelsm. jämte jungfrun af Orleans (Jeanne d'Arc), d. 68.

Duns Scotus, Joh., skolast. filos., f. 1274 Skottland, sedan 1304 lärare i teol. i Paris, d. 08 Köln. Kallad Doctor subtilis för sin spetsfund. dialektik.

dunstkrets = atmosfär.

duo', it., se duett.

duodecimāl, lat., s. har afseende på 12.

duodēs, lat., bokformat med 24-sidiga ark.

Dupanloup (dypanglû), Fél. Ant. Phil., fr. prelat, f. 1802 Savoyen, sedan 49 biskop i Orleans, klerik. agitator, 76 senator, d. 78 Lacombe.

dup|e (dypp), fr., lättnarrad tok. -era, narra, bedraga.

Dupin (dypäng'), André Marie Jean Jacq., fr. statsm. o. jur., f. 1783, 48/52 pres. i lagstift, församl., 57 senator, d. 65.

duplett, lat., se dubblett.

duplicēra, lat., tjänstgöra som extra lärare.

duplīk, lat., jur., svarandens 2:a försvarsskrift, -āt, dubbel afskrift af en handling.

dup'lum, lat., dubbelt.

Dupont (dypång'), Jacq. Charl., kallad de l'Eure, fr. polit., f. 1767 Neubourg, 30/31 just.-min., 48 pres. i den provisor. regeringen, d. 55.

Düppel, se Dybböl.

Dupré (dy-), 1) Jul., fr. landsk.-mål., f. 1812 Nantes, d. 89 Paris, en af grundl. af »paysage intime.» — 2) Giov., it. bildh., f. 1817 Siena, d. 82.

Du Puy (dy puī), Jean Baptist. Ed. Louis Camille, sångare, komp., f. omkr. 1773 Neuchâtel, 93 till Sthm, där han anställdes vid kgl. operan, förvist 99 ss. frisinnad, anställd vid kgl. teatern i Köpenh., åter i Sthm 12, d. där 22 ss. kapellmäst. v. operan. Komp. operor, baletter, sånger, marscher m. m.

Dupuy de Lôme (dypuī dö låm), Stanislas, fr. ingenjör, f. 1816, byggde det första skruflinjeskeppet, 59 det första pansarskeppet. Uppf. luftballong med en viss styrbarhet, d. 84.

dur, lat., »hård», tonart med stor ters. Jfr moll.

durāb|el, lat., varaktig, -ilitet, varaktighet.

dura māter, lat., »hård moder»; anat., hårda hjärnhinnan.

Duran (dyrang'), Charles, fr. genremål., f. 1837, sed. 04 dir. för fr. akad. i Rom.

Durance (dyrangs'), bifl. till Rhône i Frankrike, uppr. på Mont Genèvre, utf. nedanför Avignon, 380 km. l.

Durand (dyrang'), Alice, fr. förf., pseud. Henry Gréville, f. 1842 Paris, d. där 02, skr. rom. om ryska förhållanden.

Duran'go, förb.-stat i Mexico, 110,170 kv.km. 370,304 inv. Hst. D. 31,092 inv.

Duran'te, Franc, it. kyrkokomp., f. 1684, d. 55 Neapel. En af den neap. skolans främste målsmän.

duration, lat., varaktighet.

Durazz'o, turk. Dratsch, befäst turk. st. vid Adriatiska hafvet, 1,200 inv. 1502 eröfr. af turk. Ford. Dyrrhachium.

Durban (dörr'ban) l. Port Natal, hamnst. i brit. kolon. Natal, 69,903 inv.

durchlaucht, ty., »genomskinlighet», tit. på regerande furstar i Tyskland.

durschsnitt, ty., genomsnitt, medeltal.

Düren, st. i Rhenprovins. vid Roer, 27,168 inv. Bergsskola, gymnasium.

Dürer, Albrecht, berömd ty. målare, kopparst., träskärare, bildh., f. 1471 Nürnberg, d. där 28.

Durham (dörr'ham), grefsk. i n. England, 2,621 kv.km. 1,187,324