Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/242

Den här sidan har inte korrekturlästs

emball|age (angballāsch), fr., omslag för varor, -era, inpacka.

embargo, sp., beslag (is. på skepp o. last).

embarkēra (ang-), fr., inskeppa.

embarras (angbarrā), fr., förvirring, förlägenhet. E. de richesse (-dö rischäss'), förlägenhet, orsakad af öfverflöd.

embellera (ang-), fr., bli vackrare förskönas.

Embla, se Ask.

emblem (angbläm), fr., sinnebild.

embolī, gr., förstoppn. i blodkärlen gm en i blodströmmen bildad propp (embolus). Medför ofta hastig död.

embonpoint (angbångpåäng'), fr., fetma, godt hull.

embouchure (angbûschyr), fr., mynning; läpparnas ställn. vid blåsning.

embrassera (ang-), fr., omfamna.

embrasure (angbrasyr), fr., skottglugg för kanon.

embrocation (-ke'schönn), eng., liniment till baddning l. gnidning för ledvrickning, reumatism o. d.

em'bryo, gr., d. inuti de kvinnliga fortplantningsorganen ur det befruktade ägget sig utvecklande organismen, -logī, gr., läran om embryot.

embuscade (angbyskād), fr., bakhåll.

Emden, st. i Hannover v. Ems, 16,453 inv.

emend|ation lat., förbättring, rättelse, -era, beriktiga, förbättra.

emergēra, lat., dyka upp.

eme'ritus, lat., uttjänt, pensionerad tjänsteman.

emersion, lat., himlakropps utträde ur en annans skugga.

Em'erson (-sön), Ralph Waldo, amer. filos. o. skald, f. 1803, d. 82. Skr. Poems o. Essays.

emet'ica, gr., kräkmedel.

emeute (emot), se emöt.

em|fās, gr., i retoriken uttrycksfull framställn. -fatisk, uttrycksfull.

emfysēm, gr., samling af luft under huden l. äfven en egendomlig sjuklig förändring i lungorna, lung-e., bestående i en abnorm utvidgn. af lungblåsorna med förlust af deras elasticitet, oftast en följd af kronisk bröstkatarr; förorsakar andfåddhet.

emi|grant', lat., utvandrare; medlem af adel o. prästerskap, s. under den 1:a fr. revolut, flydde ur Frankrike, -gration, utvandring. -grera, utvandra.

Emi'lien, it., Emilia, landskap i mel. Ital., 20,515 k.km., 2,489,580 inv. Omfattar 8 provinser.

Emin Pascha, eg. Eduard Schnitzer, ty. forskn.-res., f. 1840 Appeln, läkare, gjorde sig ss. guv. för ekvat.-prov. förtjänt om Nilomr.:s utforskande; mörd. 93 Kanena.

emin|ens', lat., upphöjdhet, sedan 1631 titel för kardinaler, -ent', lat., framstående, utmärkt.

emīr, arab., furste, titel för stamhöfdingar i orienten o. n. Afrika.

Emir al Mumenīn, arab., de troendes furste, titel för kalifer.

emissārie, lat., (heml.) sändebud.

emission, lat., utsändande, is. af värdepapper.

emittēra, lat., utsända, utsläppa i marknaden.

Emme, bifl., till Aar, utf. vid Solothurn. 71 km l.

Emmerich, Emrich, st. i Rhen-prov. vid Rhen, 10,529 inv.

Emm-ån, fl. i s. Sverige, gmflyter flere sjöar, utf. i Kalmar sund, 139 km. l.

e moll, tonk., tonart med e till grundton o. kors (♯) för f.

emolument', lat., fördel; pl. biinkomster.

emotion, lat., sinnesrörelse.

Emped'okles, gr. filos. fr. Agrigentum, omkr. 500 f. K., ansåg, att världen uppstått gm blandning o. söndring af de fyra elementen, l. gm kärlek o. strid.

empir (angpīr), fr., herravälde.

empir|ī, gr., erfarenhetskunsk., mots. till aprioriskt vetande, -ism', filos, syst., s. erkänner erfarenheten ss. den enda kunskapskällan, -iker, anhängare af empirism.-isk, grundad på erfarenhet.

emplacement (angplasmang'), fr.,