Neapel, kunna nämnas: den farnes. tjuren (se Apollonios) o. farnes. Hercules.
farnöte, fornsv., ressällskap. I de äldre svenska lagarna förekommer smnställningen: flock o. f.
Fāro, namn på fl. orter i Italien.
Fāro, st. i Portugal vid Atlanten, 11,789 inv. Hamn. Hst. i prov. Algarve.
Faros, lat. Pharus, g. geogr., egypt. ö vid Alexandria, gm en damm förenad med fasta landet. Ber. fyrtorn. Numera är F. äfven namn på fyrtorn i allmänhet.
Farr'agut, Dav. Glascoe, amer. amiral, f. 1801 Tennessee, förvärfvade sig stort rykte und. nord-amer. inbördeskrig. 61/65; int. New Orleans 62, s. å. kontreamir. d. 70.
Farrar, Frederick Will., eng. teol., främst, andl. förf., f. 1831 Bombay, 73 ordin. predikant hos drottn. Viktoria, 95 domprost af Canterbury, d. 03. Skr.: Seekers after God, The witness of hist. to Christ, The life of Christ (12 uppl. på ett år), Life and work of St. Paul (alla öfvers. på sv.), predikningar m. m.
fars, fr., lägre, burleskt lustspel.
Fars l. Farsistan, pers. prov. v. Persiska vik. Hst. Schiras.
Farsālos, lat. Pharsālus, g. geogr., st. i Tessalien. Caesar besegr. där Pompejus 48 f. K.
farsang', pers. mil = 6/7 km.
Farsistān, se Fars.
Farsund, hamn i Listers och Mandals amt i Norge.
fārthing (-dhing), eng. kopparmynt, ¼ penny, = 2 öre.
fās, fr., ansikte; yta, framsida; befästn., de fästnings- l. befästningslinjer, s. bilda en fleschs utåt l. en tenaljs inåt gående vinkel; astron., den i följd af jordens o. solens olika ställning t. haa växlande gestalt, hvari månen o. planeterna vid olika tider visa sig för oss.
fas', lat., rätt enligt gudoml. lagar; lag, plikt. Per fas et nef'as, med rätt o. orätt, gm hvarjehanda medel.
fasēd, fr., framsidan af en byggnad.
fasān, Phasianus L., zo., till hönsfåglarna hör. släkte med på sidorna naket hufvud, korta halsfjädrar, lång, hoptryckt o. spetsig stjärt med 18 pennor, de mellersta gradvis längre. Vild i s. o. mellersta Asien. Vanl. f., Ph. colchicus L., hannen gulröd m. sammetssvarta fläckar, honan gråspräcklig med svarta fläckar ofvan o. på öfverbröstet, är inplanter. på Visingsö. Guld-f., Ph. pictus, i östra delen af mellersta Asien; silfver-f., Ph. nycthemerus, fr. ö. Asien, hålles stundom tam i Europa, m. fl. arter.
fasanerī, inrättning för fasaners uppfödande.
fasc'es, lat., i det forna Rom knippen af smala spön, med en bila i midten, hvilka buros framför de högsta ämbetsm. till tecken för deras makt öfver lif o. död.
fascik'el, lat., knippa; samling, häfte.
fasett', fr., konstigt slipad yta på ädelstenar, glas o. d.
fashion (fäsch'ön), eng., skapnad; plägsed, snitt, mod. -able (-äbel), nymodig, på modet.
faskīn, lat., bef, risknippa för att fylla grafvar l. bekläda fältverk; äfven risknippa till grundläggning å sänka ställen vid väg- o. vattenbyggnadsarbeten.
Fasokl, se Fazogl.
fasōn, fr., gestalt, form; sätt, skick, åtbörd.
fasta. Redan hos egypterna, indierna och flera andra af forntidens folk var det öfligt att ss. botöfning afhålla sig från förtärandet af födoämnen, is. kött, o. särskildt var det i Moses' lag judarne föreskrifvet. I kat. kyrkan äro flere fastor påbjudna, ss. 40-dagars-(kvadragesimal-) fastan före Långfredag (den s. k. fastlagstiden), adventsfastan före jul, dessutom hvarje fredag o. s. v. I grek.
