Knutssons tåg till F. 1293 o. freden i Nöteborg 1323, då Systerbäck bestämdes ss. gräns mot Ryssland, blef sv. väldet befäst i F., hvars hist. sedermera under nära 5 årh. är gemensam med Sveriges. Reform. kan anses vara inf. 1531. F. upphöjdt till storfurstend. 1581. Ehuru landet såväl under unionstiden s. de 1:a Vasaregenterna otaliga gånger öfverfölls af ryssarne, undergick dess område ej ngn förändring. Under Gustaf II Adolf fick F. gm freden i Stolbova 1617 Keksholms län samt en tryggare gräns mot Ryssland. 1623 inrättades Åbo hofrätt, o. under den tid Per Brahe d. y. var F:s gen.-guv., blefvo landets inre förhåll. till dess stora båtnad omgestaltade; sål. fick F. då bl. a. eget univers. i Åbo 1640. Gm Karl XII:s ödesdigra krig m. Ryssland blef F., öfver hkt »den stora ofreden» gått s. en ödeläggande brand, svårast hemsökt o. vid fredsslutet i Nystad 1721 måste till Ryssl. afstås en del af Keksholms o. Viborgs län. Olycksbringande blef äfven hattpartiets ry. krig, i det F. i freden i Åbo 1743 förlorade landet ö. om Kymmene älf o. s. om Saima samt Nyslott m. område. Såväl und. »frihetstiden» s. und. F:s sista sv. regenter visade sig stor lifaktighet i dess inre utveckling; flere nyttiga inrättning infördes, bl. a. storskiftet; 1776 instiftades en ny hofrätt i Vasa o. 1797 Finska hushållningssällsk. 1809 gm freden i Fredrikshamn fören. med Ryssland, fick F. behålla sin religion o. sina grundlagar; i spetsen för styrelsen ställdes en regeringskonselj (nuv. senaten). 1811 blef med F. den ryska delen däraf förenad; 1812 Hälsingfors hst., 28 univ. äfven ditflyttadt. Sed. 69 ny landtdagsordning, enl. hkn representationen, landtdagen, sammanträder hvart 5 år. Gm den sed. 1897 pågående russificeringen har landets forna själfständighet så godt som upphört, 01 upphäfdes ock härens själfst. ställning, 09 Viborgs län o. 10 hela F. administrativt o. polit. införlifvadt med Ryssld. Storfurste: ryske tsaren. Utgifter 111,000,000 mark (09). Skuld 139,000,000 mk. (09).
Fin'lay (-lä), Geo., eng. hist., f. 1799 Faversham, d. 75 Athen. Skr. Greklands hist. m. m.
Finn, namn på den jätte, s. enl. sagan byggde Lunds domkyrka åt den hel. Laurentius.
finnar, läk., en is. i ansiktet o. på näsan framträdande hudsjukdom, best. i en inflammation i hårsäckarna o. talgfolliklerna. Bland många försökta botemedel må nämnas svafvelblomma blandad med sprit.
Finnboda, skeppsvarf o. slip nära Sthm.
Finngrunden, grund i s. delen af Bottniska viken. Station för fyrskepp.
Finnmarken, amt i Norge, 32,952 inv.
Finnow, fl. i Brandenburg, utmynnar i Oder, 45 km. l. F.-kanal förb. Oder m. Havel.
Finsen, Niels Ryberg, dan. läk., f. 1860 på Färöarna, d. 04 i Köpenh., undersökte ljusets fysiol. verkningar o. upprättade ett medicinskt ljusinstitut i Köpenh. Nobelpristagare 03.
finska språket och litterat. Finska spr., Suomen kiele, det spr., s. talas af omkr. 1 ¾ mill. af Finlands inv. samt en liten del af Sveriges, Norges o. Rysslands befolkn. o. hkt fennomanien (se d. o.), undanträngande svenskan, söker göra till kulturspr., är den förnämsta af de grupper, i hka man delat de af omkr. 10 milj. mskor talade finskugriska, t. uralaltaiska stammen hörande språk. Lit.: Märkligaste alster af den äldsta lit. är Kalevala (se d. o.). Närmast före o. efter skilsmässan från Sverige har utbildat sig en ganska omfångsrik litterat., hvilkens förnämsta målsmän varit o.
