klosters ägo; detta f. upphörde gm Gustaf I:s reduktion 1527; 2) adligt l. världsligt f., stiftadt gm Alsnö stadga omkr. 1280, enl. hvilken hvar o. en, s. gjorde krigstjänst till häst, d. v. s. russtjänst, befriades från all skatt för sig o. sin jord o. hkn stadga äfven lade grunden till det världsliga frälseståndet (jfr adel, frälsemän). Gm beviljandet af säteri-, ladugårds- samt rå- o. rörsfriheten (se d. o.) äfvens. därigm att frälserätt förvärfvades åt all jord, s. kom i adelns ägo, uppgick frälsejorden vid tiden f. Karl XI:s reduktion, då sv. jordens natur af frälse, skatte och krono i allmänhet blef bestämd, till 43/44,000 mantal, hvartill end. adeln på grund af börd l. privilegier hade rätt. I denna skedde dock sedermera, 1723 o. 1789, inskränkningar, o. sedan adeln vid 1809 års riksd. afsagt sig rättigheten att m. andras uteslutande besitta det s. k. ypperliga frälset (se nedan), är ägandet af frälsejord af hvad natur s. helst numera ej beroende på ståndsskillnad. — Frälset l. frälsejorden är af tre slag: a) allmänt f., jord befriad från jordeboks- o. en del af mantalsräntan (se grundskatt), men russtjänstskyldig o. i afseende på allm. besvär tämligen likställd m. skattehemman; b) ypperligt f. (säterier, ladugårdar, rå- och rörshemman samt s. k. insockne f. i de eröfrade proviuserna), jord befriad från russtjänst o. i allmänhet all grundskatt (rå- o. rörshemman samt insockne frälse m. ngra inskränkningar) o. nästan alla allmänna besvär utom extra rotering; c) yppersta f., jord likställd med ypperl. f., men befriad äfven från extra rotering. — Allmänt f. delas äfv. i rent f., då jordägande- o. ränteäganderätten äro förenade i en hand o. blandadt f., då de äro delade på skilda händer (jfr frälseskatte o. skattefrälse).
frälsemän l. befriade fr. skatt till kronan voro ursprungl. alla s. gjorde russtjänst; men f. l. adeln blefvo så småningom en särskild institution, dels därigm att från senare hälften af 1300-talet kon. tillstånd var erforderligt för att bli f., dels därigm att från begynnelsen af 1400-talet kgrne började efter behag utfärda särsk. adelsbref, dels o. slutl. därigm att gm adelns privilegier 1569 adelskapet blef ärftligt utan någon motsvarande russtjänstskyldighet. F. voro i äldre tider delade i 3 klasser: riddare, svenner l. väpnare samt f. i allmänhet; äro nu i afs. på rangen fördelade i grefvar, friherrar o. adelsmän. Jfr adel, frälse.
frälseskatte, jordnatur uppkommande därigm, att ägaren af ett frälsehemman säljer äganderätten till jorden, men behåller äganderätten t. räntan (frälseränta). Jfr frälse, skattefrälse.
frälsningsarmén, eng. Salvation army, i Engld af Will. Booth 1878 upprättadt pietist. samfund, s. under milit. former o. teatraliska åthäfvor söker motverka sedligt fördärf. Verkar godt bland de fattigaste klasserna. Till Sverige 83, omkr. 90,000 medlemmar.
främlingslegionen, i Algeriet förlagda värfvade trupper i fransk tjänst.
fräs, fr., halskrås, pipkrage.
fräs, tekn., olika formade o. med skarpa skärtänder försedda ståltrissor, s. uti f.-maskinen sättas i hastig rotation för åstadkommande af inskärn. i trä l. metall.
fräsch, fr., frisk, färsk. — -ör, friskhet.
fräspulver, farm., blandn. af tvefaldt kolsyr. natron (soda), vin- l. citronsyra samt socker.
frätmedel, sådana, s. vid beröring med ngn del af kroppen liksom förbränna l. förstöra denna, t. ex.
