hvarigm en person uppdrar åt en annan att i dennes stad o. ställe fullgöra ett lofligt värf l. å dennes vägnar kära o. svara inför domstol (rättegångs-f.). Å f. in blanko tecknas vanl. endast »(rättegångs-) fullm. in blanko för innehafvaren (l. namngifven person)» samt genast därunder utgifvarens namn. Med f. menas äfven en sdn handling, hvarigm en ämbets- l. tjänsteman tillförsäkras bibehållandet af ämbetet l. tjänsten. Jfr konstitutorial.
fullmäktige i riksbanken, se riksbanken. F. i riksgäldskontoret, se riksgäldskontoret.
Fulltofta, större gods i Malmöh. l.
fulslag, Panaritium, läk., en vanl. med häftig värk förbunden inflammation i fingrarna, hkn angriper huden, den därunder liggande bindväfven, ja, t. o. m. senskidorna o. benen, i hka senare fall merendels hela benstycken afstötas o. fingret blir vanställdt. F. föranledes af till utseendet obetydliga o. små sår, i hka bakterier inkomma. Behandling: grötomslag, insnitt, m. användning af antiseptisk sårbehandling.
Fulton (fölltn), Rob., amerik. ingenjör, f. 17 35 Pennsylvania, ångfartyg, uppfinnare; byggde 1807 ångbåten Clermont, den 1:a praktiskt användbara ångaren; d. 15.
fumarōler, it., i vulkanisk mark l. sluttningar af vulkaner uppkomna rämnor, ur hka det utströmmar vattenånga, stundom blandad med så stor mängd svafvelångor, klorvätesyra, salmiak o. borsyra, att dessa ämnen tekn. framställas därur.
fumigation, lat., rökning, gmrökning.
Funchal (fungschāl), hst. på ön Madeira. 20,844 inv. Bisk., domkyrka; härligt läge o. klimat. Kurort för lungsiktiga.
Funck, fr. Tyskland härstammande sv. ätt, adlad 1672, friherrl. 1723; adl. grenen utgången på svärdssidan 1789. — 1) Karl, frih., riksråd, f. 1708, ifrig anhängare af mösspartiet, 65 i sekreta utskottet, riksråd 65/68, 72, d. 83 Hofgården (Östergötl.). — Hans brorsons son 2) Fredr. Alex., frih., riksdagsm., f. 1816 Bolltorp (Östergötl.), deltog i tre ståndsriksd., 67/74 ledarn, af 1:a kammaren, 73 dess vice talman, d. 74 Bolltorp. Motståndare till grundskatternas afskrifning o. den s. k. kompromissen.
Funcke, Otto Jul., tysk präst o. förf., f. 1836 vid Düsseldorf, 68/04 s. präst i Bremen; 04 i Sverige. Har utg. en mängd skrifter, af hka de flesta öfvers. till svenska.
fundament', lat., grund, grundval. -āl, s. afser grunden; väsentlig, ursprunglig. -ālstjärna, klart lysande stj., hvars läge på himlahvalfvet är med yttersta noggranhet bestämd o. efter hkn andra stjärnors läge sedan bestämmes.
fundēra, djupt tänka, grunda.
funèbre (fynäbr), fr., tonk., sorgligt.
Fünfkirchen, hst. i ung. komitatet Baránya, 43,982 inv. Bisk., fabriker.
fungēra, lat., tjänstgöra.
funktion, lat., förrättn., verksamhet; fysiol., ett organs naturenl. verksamhet; mat., en variabel storhet, s. är på så sätt beroende af en annan sådan, att mot hvarje värde på denna senare svara ett l. flere värden på den förra, t. ex. y = f (x). -är, tjänstinnehafvare.
fura, se tall.
furage (-rāsch), fr., allt hvad till hästfodring erfordras.
fūrier, se erinnyer.
furiōso, it., tonk., häftigt, vildt.
furīr, fr., i vissa arméer underofficer. I Sverige till 1875 lägsta underofficers-graden.
furlong (förlång), eng. längdmått = 1/8 eng. mil = 201,16 m.
furn|ēra, fr., anskaffa, förse med. -issör, person, s. anskaffar ngt, leverantör.
furōr, it., stormande bifall.
