förläggaren ej utan författarens uttryckliga medgifvande att af skrift, hvartill han erhållit f., utgifva mer än en enda uppl., o. det i högst 1,000 ex.
förlamning, läk., oförmågan att röra muskler l. muskelgrupper, hvarigm ett l. flere organ förlora frivillig rörelse, är ant. fullständig, paralysis, eller ofullständig, paresis; utgår för det mesta från hjärnan l. ryggmärgen, men kan äfven förorsakas gm skada l. sjukdom i nerver o. muskler. Behandl. mest med elektricitet o. massage.
förläggare, se förlagsrätt.
förlängda märgen, se hjärnan.
förmånsrätt l. prioritetsrätt, jur., borgenärers företräde framför haa till betalning ur gäldbunden egendom.
förnagla, art, göra en kanon stridsoduglig gm indrifvande i fänghålet af en stålten.
förnickling, tekn., gm galvanisk ström i en lösning af ammoniumnickelsulfat öfverdragna föremål med nickel. Skyddsmedel mot rost.
förposter, kr., i krigstid hvilande truppers säkerhetsvakter.
Förr o. nu, månadsskrift, utg. af B. Wadström (1870/77), A. Stjernstedt (1878/79) o. 86/91 åter af B. Wadström.
förruttnelse, kem., gm ferment under lufttillträde förorsakad sönderdeln. af organ. ämnen.
försilfring, tekn., föremåls öfverdragande med silfver, kan ske gm plätering, s. vanligtvis användes på koppar gm dess beläggning med tunn silfverplåt o. utvalsning; gm varm f., föremåls öfverdragande med silfveramalgam och kvicksilfrets aflägsnande medels upphettn.; gm kall f., metallytans ingnidning med en blandning af silfvernitrat, cyankalium o. krita; gm våt f., föremålens kokn. i en lösning af klorsilfver, vinsten o. koksalt, o. gm galvan, ström i en utspädd lösning af cyansilfver o. cyankalium. F. på trä, sten, papp, gips göres med bladsilfver.
förskansadt läger, se fästning.
försoningsfesten, judarnas heligaste fest, 9/10 tischri.
försteningar, se petrifikat.
förstoppning, läk., i dagligt tal benämn, på hämmad uttömn. af exkrementen i följd af hinder i tarmkanalen gm tryck af bråck, tumör., lifmodern o. d. l. gm en tarms vridn., i följd af vissa läkemedel, ss. opium o. morfin m. m. Behandl. bäst med dietetiska medel, ss. klibröd, frukt, ridt, gymnastik, motion i allmänhet samt äfven lavemang m. m.
förstoringsglas, se linser.
förstålning, tekn., mjukt järns förvandling på ytan till stål, verkställes gm den glödande ytans beströende med blodlutsalt l. lera o. borax o. d. F. af kopparsticksplåtar, stämplar o. d. göres gm galvaniska strömmens inverkan därpå i en lösning af järnvitriol o. salmiak.
försäkring är ett kontrakt, hvarigm den ena parten (försäkringsgifvar., assuradören) förbinder sig att mot vissa villkor, vanl. inbetalandet af en årlig afgift, premie, efter viss tid, l. om en viss förutsedd skada träffar den andra parten (försäkringstagaren), till denna utbetala ett visst kapital. F. är af många slag, ss. lif-, lifränte-, kapital-, intecknings-, brand-, olyckfalls-, glas-, kreaturs-, sjö- o. transport-f., f. mot hagelskada m. m.
försäkringsbolag äro anting. ömsesidiga, där ett större antal personer sluta sig tills. för att gemensamt dela och ersätta den förlust, s. i något visst fall kan drabba en l. fl. bland delägarne, då således hvarje försäkringstagare äfven är försäkringsgifvare, eller aktiebolag, i hka aktiekapitalet, s. vanl. icke inbetalas till fullo kontant, utan medels ställd säkerhet för återstoden, utgör säkerheten