Grekland höga ämbetsm., i Sparta statsrådet (gerusia).
Gersau, ort i schweiz. kanton. Schwyz, vid Rigi o. Vierwaldstätter-sjön, 1,887 inv. Badort. Fordom en liten republik (d. minsta i Europa), 15 kv.km.
Gerson (schersång'), egentligen Jean Charlier, fr. teol., f. 1363 Gerson, d. 29 Lyon; deltog i kyrkomötet i Pisa 1409 och Konstanz 1415. Predikant.
Gerstenberg, Heinr. Wilh. v., ty. skald o. förf., f. 1737 Tondern (Slesvig), d. 23 Altona ss. lotteridirekt. Skr. sorgspel. Ugolino (68), dikter m. m.
Gerstäcker, Friedr., ty. reseskildr. o. romanförf., f. 1816 Hamburg, gjorde resor i Amerika, Australien, Abessinien o. Egypten, d. 72 Braunschweig, Gesammelte Schriften (utg. 72/79), 44 bd; många af G:s arbeten öfvers. på sv.
Gertner, Joh. Vilh., dan. porträttmål., f. 1818 Köpenhamn, d. ss. prof. 71. Karl XV:s o. Fredrik VII:s portr. i Nationalmuseum i Sthm.
gerun'd|ium, lat., spr., kallas vissa af det lat. verbets nominalformer, hka tjäna s. kasusformer af den substantiviskt brukade infinitiven. — -īvum, verbalform i latinet, s. uttrycker att ngt bör göras.
gerusīa, se geronter.
Géruzez (scherysē), Nic. Eug., fr. lit.-hist., f. 1799, prof. i lit. vid Sorbonne 33, d. 65. Skr.: Histoire de la litt. française . . . jusqu'à la révolut. (8:e uppl. 69), Histoire de la litt. française pendant la révolut (5:e uppl. 70) m. m.
Gervīnus, Geo. Gottfr., ty. hist., f. 1805 Darmstadt, 36 prof. i Göttingen, 37 för sin trohet mot statsförfattn. afsatt, 44 i Heidelberg, 48 i Frankfurts parlament, d. 71 Heidelberg. Skr.: Gesch. der poet. Nationallit. der Deutschen (5:e uppl. 71/74), Shakespeare (4:e uppl. 72), Gesch. des 19:ten Jahrhund. (55/56) och Einleitung in die Gesch. des 19:ten Jahrhund. (53; de 2 sistnämnda öfvers. på sv.) m. m.
gesandt, ty. sändebud.
geschworner, ty., förr bergstjänsteman i Sverige, bergmästarens närmaste man.
geschäft, ty., sysselsättning, affär.
gesims', ty., byg., vågrätt gående listverk, hvarmed en vägg, dörr, ett fönster o. s. v. upptill afslutas; man skiljer mel. tak-g. (hufvud- l. krans-g.) omedelbart under taket, gördel-g. mel. två våningar, panel-, dörr- och fönster-g. o. s. v.
Gesîret el Birbe, se Filai.
gess, tonk., b (♭) för g. — gess-dur, tonart m. gess till grundton o. b (♭) för h, e, a, d, g o. c.
Gessler, Albrecht, enligt Tellsagan österr. landtfogde i Uri omkring 1300, dödad af Tell.
Gessner, 1) Konr. v., schweiz. naturforsk., läkare, f. 1516 Zürich, d. där 65; »den tyske Plinius» kallad. — 2) Salomon, schweiz. skald, f. 1730 Zürich, d. där 88. Skr. idyller m. m.
gest (schässt), fr., åtbörd.
Ges'ta romanōrum, lat., en i England omkr. 1400 på latin skrifven samling af berätt, från romartiden, sagor, legender o. s. v.
gestikulēra (schäst-), fr., göra l. uttrycka sig gm åtbörder.
Gestilren, ford. by nära Kungslena i Västergötl., si. 177/ 1210. Monument där aftäckt 1910.
geter, folk, i forntiden bosatta vid Svarta hafvet, försvunno under folkvandringarna ur historien.
geting, Vespa, Hymenoptera. Insekterna lcfva i samhällen o. bygga af trä o. bark sina bon. Vanliga g., Vespa vulgaris, m. svart hufvud, gulfläckig torax o. ryggsköld samt gul abdomen, allmän. Bålgeting, se d. o.
Getsēmane, ort i närheten af Jerusalem, vid Oljoberget.
getsläktet, Capra L., Pecora.
