Bättre ljusutbyte o. hvitare ljus gifva Nernst-ljuset, osmiumljuset o. tantalljuset.
glödning, fys., en fast kropps lysande vid hög temperatur (vanl. öfv. 525°) utan förbränn. Man skiljer mel. röd-g. o. hvit-g., s. börjar vid 12/1300°.
Gmēlin, Leopold, ty. kem., f. 1788 Göttingen, d. 53 ss. prof. i Heidelberg. Stora förtjänst, om den organ. kem.
g moll, tonk., molltonart med g till grundton o. b (♭) för h och e.
Gmünd, st. i Württemberg, vid Rems, 20,476 inv.
gnagare, Glires, zo., däggdjursordn. Man skiljer mellan 1) Simplicidentati, g. med 2 framtänder i öfverkäken, och 2) Duplicidentati, g. med 4 framtänder i öfverkäken; till de förra höra mössdjur, hasselmöss, bäfver, ekorrdjur, till de senare hardjur.
Gnaphālium L., Synanthereæ. G. arcnarium, den sv. eternellen, i s. Sverige, på Gottland o. Öland. G. orientale L., inhemsk i Ostindien, odlas i s. Frankrike, o. af den förfärdigas de vanl. eternellkransarna. G. Leontopodium Scop. (l. Leontopodium alpinum) i s. Europas alptrakter, tysk. Edelweiss.
Gneisenau, Aug. Wilh. Ant. Neithardt v., grefve, preuss. krigare, f. 1760 Schildau, 80 i österr. tjänst, 82 i eng. tjänst i Amerika, 86 i preuss., försvarade Kölberg 06/07, bidrog till skapandet af Preussens armé, 13 Blüchers stabschef, 15 chef för gen.-stab., 18 guvern. i Berlin, 25 fältmarsk., d. i kolera 31.
gnejs, petrogr., kornigt skiffrig bergart af fältspat, kvarts o. glimmer. Stor utbredning. Hufvudbeståndsdelen af urbergen. Ögon-g. kallas sdn, s. innehåller stora fältspatkristaller. Granit-g. inneh. föga oregelb. lagrad glimmer. Protogin-g., grafit-g. hornblände-g., järn-g. innehålla talk, grafit etc. i st. för glimmer.
Gnesen, st. i Posen, 21,693 inv. Bisk. Slag 27/4 1656.
Gnistan, ett i Göteborg 1878 stift, konstnärssällskap.
gnom, gr., språk, tänkespråk; jord- l. bergande.
gnōmon, gr., astron., ett urgammalt astron. instr., mat., skillnaden mel. två likform. prlogram., hka ha en vinkel gemensam.
gnōsis, gr., vetande, kunskap.
Gnosspelius, Vilh. Teod., komp., f. 1809 Sthm, 58 kapellmästare vid univ. i Lund o. domkyrkoorgan., d. där 87. Komp. bl. a. Davids 98:de ps., kantater m. m.
gnosticism', gr., en af österl. o. judiska lärosatser samt grekisk filosofi smnsatt lära, hkn under 2:a/4:e årh. af vår tidräkning hade stort inflytande på kristend.; dess anhängare kallades gnostiker.
gnu, se antiloper.
Gōa, port. guvern. på v. kusten af Främre Indien, 3,270 kv.km., 475,513 inv. Eröfradt af Portugal 1510. Hst. Pandjim l. Nya G. vid flod. Mandavi.
gobelängtapeter (gåbeläng'), fr., tapeter med konstnärligt inväfda fig., ben. efter en fabrik i Paris, där de tillverkas.
Gōbi, kin. Schamo (sandhaf), öken i Mongoliet, ö. Dsungariet o. Tatariet, 2 mill. kv.km.
Godāveri, fl. på Dekhan, uppr. på v. Ghats, utmynnar i Bengaliska vik., 1,345 km. l.; flodområde 290,600 kv.km.
goddam (gåddämm'), eng. svordom, fördömdt!
Godoy (gådåi), don Man., hert. af Alcudia, fredsfurst. kallad, sp. statsm., f. 1767 Badajoz, drottn. Marie Louises gunstling o. älskare, 92 markis af Alvarez o. 1:e min., 04 generalissimus, 08 störtad, lefde sed. 30 i Paris, d. där 51.
godtemplarorden: redliga tempelriddare, en 1851 af Nathanael Curtis i N.-Amer. Förenta stat. stiftad orden, best. af både manliga o. kvinnliga ledamöter, s. förbinda sig att ej förtära rusdrycker. Orden, hvars ändamål
