Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/35

Den här sidan har korrekturlästs
61[ANT–ANT] 62
Antikvastil–Antiseptica

-kvarie, fornforskare; en som drifver handel med fornsaker. -kvarisk, som rör fornsaker o. d.

antikvastil, boktr, den uppstående lat. tryckstilen.

anti|kverad, lat., föråldrad, -kvitet, fornsak, lämning.

antilego'mena, gr., böcker i N. T., s. ej äro allm. erkända.

Antili'banon, syr. berg ö. om Libanon, 1,260 m. h. Topp: Hermon, 3,000 m.

Antill'erna, amer. ögrupp i Atl. hafvet, 237,600 kv.km. Stora A.: Cuba, Jamaica, Haiti, Puertorico. Små A.: S:t Thomas, S:t Croix, S:t Jean, Anguilla, S:t Barthélemy, Monserrat, Antigua, Guadeloupe, Marie Galante, Dominica, Martinique, S:t Vincent, Barbados, Grenada, Tabago, Trinidad, Curaçao, Bonaire m. fl. Kolon. tillh. Engld, Frankr., Spanien, Holland, Danmark.

antilōper, familj bland idisslarna. Horn af olika slag. De flesta a.-arterna i Afrika (gnu, eland, gasell, haartebeest o. s. v.), några i Asien, en (saiga) i Europa, två i N. Amerika.

antimakassar, »mot makassarolja», skyddsduk på soffor o. a.

Anti'makos, gr. epiker, 5:e årh. f. K.

antimilitarism, mot militarismen l. krigsväsendet fientl. riktn.

antimōn, metall, Sb = 122, vanl. i fören. m. svafvel s. antimonglans, hvarur a. vinnes gm rostn. o. därpå följande reduktion m. kol l. soda, l. gm upphettn. af den orostade malmen m. järn. Metall till boktryckeristilar: legering af a. o. bly; britanniametall: a. o. tenn. -glans, spetsglans, min. af a. o. svafvel, Sb2 S3, krist. i blygrå, nållika o. pelarformiga prismor. Användes för framställning af antimon.

antinom|ī, gr., stridighet mel. två lagar, -istisk, kallas hvarje riktn., s. vill upphäfva d. mosaiska sedelagen.

Anti'nous, kejs. Hadrianus’ älskling, drunkn. 130 i Nilen, berömd för sin skönhet.

Anti'nous, stjärnbild i Vintergatan.

antiokēnska skolan, omfattande åtskilliga skriftlärde, sansade forskare, ss. Lukianos, Diodoros fr. Tarsos, Teodoros fr. Mopsueste (d. 428), äfven Arius.

Antiokīa, ford. hst. i Syrien, seleukidernas residens, vid Orontes, 22 km. fr. Medelhafvet. Grund. 301 f. K. En gång ½ mill. inv. Kom senare und. romarne. Fr. 5:e årh. i förfall. På A:s ruiner nu d. turk. st. Antaki l. Antakieh, 23,600 inv.

Anti'okos, namn på flera syr. kgr. (seleukider). 1) A. III d. st., fr. 224 f. K., förde krig m. romarne; slagen 190, stup. 187. — 2) A. IV Epifanes, 175/163, förtryckte judarne; mot honom makkabéernas uppror.

Anti'paros, d. forn. Oliaros, cykladö vid Paros, 45,5 kv.km., 600 inv. Blygrufvor.

antipatī, gr., motvilja. Mots. sympati.

Anti'patros, maked. fältherre, slog spartanerna 330 f. K. vid Megalopolis, eft. Alex. d. st:s död riksregent i Europa, d. 319.

antiperistal'tisk, gr., motverkande d. vanl. tarmrörelsen, t. ex. vid kräkning.

antiph-, se antif-.

antipōder, gr., motfotingar, kallas de mskr, s. bo på en punkt diametralt motsatt en annan punkt af jordklotet.

Anti'polis, se Antibes.

antipyrīn, gr., farm., fenyldimetylpyrazolon, ett feberstillande medel.

Antisāna, topp på Anderna v. Quito, 5,875 m.

antiscorbūtica, gr., medel mot skörbjugg, t. ex. citronsaft.

antisemīt, gr., judefiende.

anti|sep'tica, gr., medel, s. hindra förruttnelse, t. ex. aseptin, salicylsyra. -spasmōdica, krampstill. medel t. ex. opium, kloroform. -spast', gr., ett slags versfot. ( — — ).