epidem. uppträdande, mycket smittosam katarr i andnings- o. matsmältningsorganen i fören. m. feber o. afmattn. Behandling: stillaliggande, febermedel, stärkande diet, retmedel.
Gripsholm, gam. slott vid Mälaren, nära Mariefred. Värdefull taflesamling, Joh. III:s 1563/67), Erik XIV:s (1571/73) o. Gust. IV Ad:s (1809) fängelse.
Grisebach, Aug. Heinr. Rud., ty. bot., f. 1814, d. 79 ss. prof. i Göttingen. Högst förtjänstfull förf. inom växtgeograf:s område.
Grisel'dis l. Grisill'a, hjältinnan i en medeltidssaga.
grisett'er, fr., i Paris fattiga arbeterskor (sömmerskor o. d.), s. lefva i konkubinat m. studenter o. s. v. Ha numera nästan upphört.
Grīsi, Giulia, ber. it. sångerska, f. 1811, sedan 36 omväxl. i Paris o. London, 54/55 triumfer i Amerika, 56 g. m. tenorsångaren Mario, d. 69 Berlin.
Grisill'a, se Griseldis.
Gris Nez (gri ne), udde med fyrtorn i fr. dep. Pas-de-Calais.
Grisons (grisång'), fr., se Graubünden.
Grisslehamn, hamnpl. i Sthms l., vid Ålands haf; om vintern öfverfartsort till Åland.
Grodno, ry. st. v. Njemen, 41,736 inv. Betydl. handel.
grodor, Batrachia, Amphibia, djur med kort, bred kropp, utan stjärt, 4 fötter, bröst- o. nyckelben, men ej refben; andedräktsorganen hos ungarne gälar, hos de fullvuxna lungor; lägga ägg; delas i löf-g., Hylidæ, vatten-g., Ranidæ, jord-g., Pelobatidæ, o. paddor, Bufonidæ.
Groen van Prinsterer (gron-), Willem, nederl. statsm., f. 1801, det konserv, part. ledare i deput. kammar., d. 76. Skr. flere hist. arb. m. m.
grofkalk, min., mer l. mindre grof. fossilier innehåll, kalksten från midten af eocenperioden, i stor utbredn. vid Paris; förträffl. byggnadssten.
grogg, eng., af rom, konjak l. visky o. kallt vatten beredd dryck, känd sedan midten af 1700-talet.
Groningen = Gröningen (se d. o.).
Gronōvius, Joh. Friedr., ty. arkeol. o. språkforsk., f. 1611, d. 71 ss. prof. i Leijden. Utg. klass, verk m. m.
groom (grûm), eng., ridknekt.
Groot, H. de, se Grotius.
gross, ty., = 12 dussin = 144 stycken.
Gross-beeren, by i Brandenburg, 1,351 inv. Sl. 23/8 1813.
Grossenhain, st. i kon.-riket Sachsen, v. Röder, 12,064 inv.
grossess', fr., hafvandeskap.
Grossglockner, högsta bergtoppen i Kärnten, 3,797 m. h.
Grossglogau, se Glogau.
Grossgörschen, by i provins. Sachsen, 513 inv. Sl. 2/5 1813.
Grossjägersdorf, by i Ost-Preussen, 445 inv. Sl. 30/8 1757.
Grossulāria, bot., krusbär.
Grosswardein, ung. st. vid Sebeskörös, 50,177 inv. Fred 24/2 1538.
Grote (gråt), Geo., eng. hist., f. 1794, d. 71 ss. pres. för University college i London. Skr.: History of Greece, 12 bd, m. m.
Grotenburg, berg i Teutoburgerwald. Arminius' minnesstod.
grotesk', fr., vidunderlig; fantastisk.
Grotius, Hugo, egentl. Huig de Groot, nederl. rättslärd o. statsman, f. 1583 Delft, 19 ss. polit. förbryt, dömd till lifst. fängelse, hans flykt i en boklår allm. bekant, 34/45 svensk ambassad, i Paris, d. 45 Rostock. Bland G:s lärjung. var äfven Gust. II Ad. Skr.: De jure belli ac pacis (25), s. gjort epok inom folkrätten, De veritate religionis christianæ m. m.
Grouchy (grûschī), Eman. de, gref., fr. marsk., f. 1766 Paris, deltog i Napoleon I:s flesta fälttåg, 15 marsk., enl. Nap:s uppfattn. (men
