Strömsbro (Östergötl.), kansliråd 74, d. 08 Sthm. Skr.: Tåget öfv. Bält (85), Årstiderna, satir. dikten Verldsföraktaren, skådespel m. m.
gyllene bullan, den af kejs. Karl IV 1356 i Metz utfärd, riksförfattn., gm hkn de 7 kurfurstarne insattes o. kejsarvalet ordnades.
gyllene hornet, vik af Bosporen, bild. Konstpls hamn.
gyllene kalfven, enl. Luther den tjurafbildn., s. Aron enl. Moseb. 32: 4 lät göra sig på Sinai. Däraf »dansen kring g. k.» ett uttryck för blindt penningbegär.
gyllene rosen, en af påfven invigd g. r., s. sed. 1366 utdelas af honom ss. gåfva t. furstar.
gyllene skinnet, 1) gr. myt., se argonauter: 2) af Filip d. gode af Burgund 1429 instift. riddarord. Stormästarskapet öfvergick 1477 t. habsburg. huset o. kom med det t. Spanien. Sed. 1725 utdelas g.-ord. både i Österr. o. Spanien.
gyllene tal, det tal, s. anger ett visst ordningsnummer i måncykeln, d. v. s. en period af 19 år, eft. hks förlopp månfaserna infalla på samma datum. Talet 1 är antaget ss. g. t. för det år, då nymånen infaller på nyårsdagen. Jfr epakter.
Gyllenhielm, Karl Karlsson, naturl. son t. Karl IX, frih., riksamiral, f. 1574 Nyköp., 1600 krigsöfverste i Livld, 01/13 i hård fångensk. i Polen, 17 riksråd, 19 riksamir., d. 50 Karlbergs slott. Förf.
gyllenläder, lädertapeter med från baksidan intryckta mönster o. för hand verkställd förgyllning.
Gyllenstierna, 1) Kristina, Sten Sture d. y:s gem., dotter t. riksr. Nils Eriksson G., f. 1494, namnkunnig f. sitt hjältemod, försvar af Sthms slott 1520; s. å. förd t. Danm. o. hållen i fängsl. förvar, omgift 27 m. Joh. Turesson (tre rosor), d. 56 Hörningsholm. — 2) Joh., gref., statsm., f. 1635, 60 kansliråd, 68 landtmarsk. o. riksråd, 74 gref., 79 gen.-guvern. öfv. forna dan. provins., d. 80 Landskrona. Karl XI:s förtrogne.
gyllenåder, se hemorrojder.
gylling, Oriolus L., Corvidæ. Sommar-g., O. galbula L., höggul m. svarta vingar o. stjärt, de förra m. en gul fläck, den senares pennor m. gula spetsar. Mycket sällsynt i s. och mel. Sverige. Bygger konstmässigaste boet af alla i Sverige förekom. fåglar.
gymkhāna, ind., sportliknande fest, täflingsstrid på lek.
gymnāsium, gr., i gaml. Grekld plats, där ungdomen öfvades; nu högre lärdomsskola.
gymnastīk, gr., utförandet af kroppsöfningar, ordnade eft. ett visst system. Delas i 1) frisk-g., omfattar öfningar, afsedda att stärka hela kroppen o. harmoniskt utveckla den; 2) militär-g. = fäktning; 3) sjuk-g., hvarigm mskan ant. själf l. med mskligt l. mekan. biträde bibibringas vissa rörelser f. att lindra l. upphäfva gm abnorma förhåll. uppkomna lidanden i ngn viss kroppsdel.
gynan'dria, gr., bot., 20:e klassen i i Linnés sexualsyst. Dithörande växter hafva ståndarna smnväxta med pistillerna.
gynekologī, gr., läran om fruntimmerssjukdomar.
Gyöngyös (djönd'jösch), ung. st. v. Matraberg., 16,442 inv. Vinodl.
Gårdarike l. Gardarike, ford. ben. på nuv. Stor- o. Lill-Ryssl.
gåsen, Anser Pallas, Anatidæ, zo., simfågelsläkte, omfattar tama g., A. domesticus, L., härstamm. fr. grå-g., A. ferus Gmelin, bläs-G., A. erythropus L. (hvaraf fjällgåsen, A. minotus, blott är en form), säd-g., A. segetum Gmelin, hafre-g., A. leucopsis Bechstein, m. fl. De vilda arterna flyttfåglar. Säd-g. tillbringar vintern i mel. Europa.
Gåsevadholm, stort fideikom. i Hallands l.
gäddan, Esox L., Physostomi, har
