Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/41

Den här sidan har korrekturlästs
73[ARA–ARE] 74
Aral-sjön–Are Frode

Arāl-sjön, insjö i Turkestan, 67,770 kv. km. Tillflöden: Amu Darja, Sir Darja. Synbart aflopp finns ej. Ytan 35,5 m. öfver Kaspiska hafvets.

Āram, Eugène, hjälten i en roman af Bulwer.

aramēiska språken tillh. den semit. spr.-stammen, 2 hufvuddialekt.: väst- (syriska) och östarameiska (kaldeiska).

Aran'da Pedro Pablo, gref. d', sp. statsm., f. 1718 Saragossa, 66 pres. i Kastiliens råd, införde radik. reformer, fördref jesuiterna, afsk. 73, åter min. 92, d. 99.

Aranjuez, (-chuēs), sp. st. vid Tajo 9,837 inv. Kgl. slott.

Ārany (-ranj) 1) Janos, ung. epik., f. 1817,d. 82. Skr.: Toldi (47), Eröfring. af Murany (48) m. m. — Hans son 2) László, f. 44, d. 98, skald. Skr.: Elfrida.

Ārarat, bergtopp i Armenien, 5,155 m. Legenden om Noas ark.

Āras, flod i Armenien. Ford. Araxes.

Araucāria, Juss., Abietineæ, Amerika, Australien, kranssittande grenar, ständ. gröna, tegellagda, breda, styfva barr. Ätbara frön i stora kottar.

Araujo Porto Alēgre (-a͡uschå-), Manoel de, brasil. skald, mål., arkit., f. 1806 Rio Pardo, d. 79, brasil. gen.-konsul i Stettin.

araukāner, indianer i s. Chile. 50,000. Krigiska.

Arbēla, förd. assyr. st. Slag 331 f. K. Nu Erbil.

Ar'ber, högsta topp. på Böhmerwald. 1,455 m.

ar'biter, lat., skiljedomare.

arbitrage (-trāsch), fr., spekul. på kursskilln. på olika platser.

arbi'trio, tonk., efter behag.

arbi'trium, lat., utslag af skiljedomare.

arbitrǟr, lat., godtycklig.

Arboga, st. i Västerås län vid Arbogaån. 5,183 inv. (08) Ford. viktig handelsplats. Riksdagar. Den 1:a i Sverige där 1435.

Arboga artiklar, stadga, hvarigenom Erik XIV inskränkte hertigarnes makt, 1561.

Arboga å, i mell. Sverige, utfaller i Mälaren. Gm Hjälmare kanal förenad m. Hjälmaren.

Arborelius, Ol. Per Ulr., sv. landsk.-mål., f. Orsa 42.

Arbroath, (arbrå̄th) skotsk hamnstad vid Nordsjön. 22,372 inv.

Arbūtus, L., Ericeæ. Mjölonbusken, A. uva ursi, Europa, N.-Amerika, alltid grön, bären i Italien till brännvin, på Corsica till vin; bladen i medicinen.

arc-, se ark-.

Arcādia, litt. sällskap, Rom. grund. 1690.

Arcādius, 1:e östrom. kejs., son till Teodos. I, f. 377, erhöll 395 orienten; svag, för honom reg. Rufinus, eunucken Eutropius o. hans gem. Eudoxia; d. 408.

arcānum, se arkānum.

arch-, se ark-.

archidiāconus, ärkedjäkne (d. 1:e diakonen).

Arcimbol'dus, Joh. Angelus, aflatskrämare, påflig legat i Sverige 1518, d. 1555.

Arcis-sur-Aube (arsī- syr- å̄b), fr. st. 2,774 inv. Slag 1814.

arco, tonk., coll'a., med stråken.

Arco, st. i Tyrolen, 4,380 inv. Silkesodling.

Arcole, (-kå̄le), it. by v. Verona. Slag 1796.

Arctūrus, stjärna af 1:a storl. i Bootes.

ardeb, sädesmått i Egypten, Abessinien, Syrien.

Ardéche (-dǟsch), biflod t. Rhône t. h., 110 km.

Ardennerna, belg. berg mell. Mosel o. Maas, vilda, skogbeväxta. Medelhöjd 550 m.

Ardschisch, Erdschisch, Argi Dag, topp i M. Asien. 4,000 m.

ārea, lat., yta.

areāl, lat., ytinnehåll.

Arēca, L., växtsläkte af palmerna. Af A. Catechu i Ostindien erhålles betelnöt och katechu.

Are Frode, isl. häfdateckn., f. 1068, d. 48. Skr.: Islendingabòk.

Arehn, Nils Osk. Gerh., skådesp., f. 1877 Sundsvall, vid Dramat. teat. 00/06, sed. hos Ranft. Karaktärsroller.