juste milieu (schyst miljö), fr., »rätta medelvägen», polit. princip under den franska julimonarkien 1830/48.
justera (schystēra) fr., rätta, göra mått, vikt o. s. v. lika med normalmåttet, normalvikten o. s. v; eft. granskn. godkänna ett protokoll.
justice of the Peace (dschöss'tis åvv dhe pis) eng., fredsdomare.
justifikation, lat., rättfärdigande, rättfärdiggörelse.
Justiniānus, öst-rom. kejs., f. 483 Illyrien, efterträdde 527 sin morbror Justinus, eröfr. vandalernas rike 34 o. östgoternas 53, lät samla de rom. lagarna (corpus juris) 28/33, byggde Sofiakyrkan i Konstpl, d. 565.
Justīnus, f. i Samarien, led 165 martyrdöden, d. förste, s. behandl. dogmatiken filosofiskt.
justit'ia, lat., rättvisa, rättvisans gudinna.
justitiemord, afrättn. af oskyldig person.
jute, växttråd af Corchorus capsularis L. o. C. olitorius L. i O.-Ind. J. kan häcklas s. lin o. kardas s. bomull, men är mindre varaktigt än dessa. Har dock stor användn. o. förarbetas till packduk, säckar, mattor m. m.
Jüterbogk, st. i Brandenburg vid Nuthe, 7,407 inv. Sl. 23/11 1644.
Jutland, se Jylland.
Jutta, 1) J. l. Gyda, kon. Anund Jakobs dott., gift m. dan. kon. Sven Estridsson, mörd. omkr. 1045. — 2) J. l. Judit, dott. af hert. Albert I af Sachsen, gift m. dan. kon. Erik Plogpenning. — Hennes dott. 3) J., f. omkr. 1246, stod i oloflig förbindelse till sv. kon. Valdemar, d. 84.
Juutas, by i Vasa l., Finld, sl. 13/9 1808.
juvēl, fornfr., slipad ädelsten. -ērare, som handl. med j.-vikt, karat (se d. o.).
juvenāler, ett studentsällsk. i Uppsala på 1840-talet. Omtaladt i G. Wennerbergs »Gluntarne».
Juvenālis, Dec. Jun., rom. skald, f. 47, d. 130 Rom. Skr. 16 satirer.
juven'tas, hos de gamle rom. ungdomens gudinna.
Jylland, sv. Jutland, i inskr. mening n. delen af dan. halfön (Nörrejylland), 25,265 kv.km., 1,124,694 inv., i vidstr. mening såväl Sönderjylland (Slesvig) som Nörrejylland.
Jyväsky'lä, st. i Vasa l., Finland, vid sjön Päijänne, 2,700 inv.
Jäderholm, Ax. Ol. Gust., läkare, f. 1837, d. 85 ss. prof. vid Karol. inst. Förf.
jäf, jur., anmärkn. mot ngns behörighet att uppträda i viss egensk., t. ex. ss. vittne.
jägare, lätt infanteri för strid i spridd ordn.
Jäger, se Jaeger.
Jägerhorn, Joh. And., milit, konspiratör, f. 1757, var en af upphofsmännen till Anjalaförbundet (se d. o.), måste fly utrikes, åter 09, d. 25 Borgå.
Jägerndorf, st. i österr. Schlesien v. Oppa, 14,675 inv.
Jägersdorf, se Grossjägersdorf.
Jämtland, landsk. i Norrland, gränsar i n.o. till Västerb. o. Ångermanland, i s. Medelp. o. Härjedalen, in.v. Norge. 37,120 kv.km., 76,000 inv. Högslätt. Toppar: Sylfjället, Åreskutan. Vattendrag: Storsjön, Indalsälfv., Ljungan. Hufvudnäring: boskapsskötsel. Bildar jämte Härjedalen J:s län (se d. o.). St.: Östersund.
Jämtlands län omfattar landskap. Jämtland o. Härjedalen, 50,972 kv.km., 115,755 inv. (08). St: Östersund.
järfsläktet, Gulo Storr, däggdjur af rofdjurens ordn. G. borealis Storr, järfven (l. filfrasen), 80 cm. l., i n. Europa, Asien, Amerika, lämnar pälsverk, farlig för renhjordar.
järn, Fe = 56, den viktigaste af alla metaller, förekommer gediget ytterst sällan, däremot ofta gediget i meteorstenar, ss. meteorjärn,
