Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/440

Den här sidan har inte korrekturlästs

Kalmarunionen, förening mel. Sverige, Norge o. Danm. 1389/1521. Har sitt namn efter st. Kalmar, där drottn. Margareta framlade förslag till unionsakt 1397. Enl. detta skulle de 3 rikena styras af sma kon., välja kon. gemensamt, i förh. till främmande makter vara s. ett rike, men för öfr. hvarje land styras eft. sina egna lagar.

kalmucker, turk.-mongol. folk i Sibir., guv. Astrakan, Kina o. Turkistan. Nomader. Hufvudnäring: hästafvel. Relig.: buddism. Spr.: mongol.

kalmus, bot., Acorus L., Aroideæ. Vanlig k., A. calamus L., i. Europa, Asien o. N.-Amer., lämnar d. officinella k.-roten.

kālomel, kvicksilfverklorur, användes ss. laxativ m. m.

kalorī, gr., värmeenhet, den värmemängd, s. åtgår för att höja temp. hos viktsenh. vatten 1°.

kalorifēr, lat., värmeledare, uppvärmn.-ugn.

kalorik'maskin, se varmluftsmaskin.

kalorimetrī, lat., del af värmeläran, s. behandlar kroppars egentl. värme.

kalospintekromatokrēne, gr., springbrunnsartad vattenkonst, s. belyses m. artificiellt ljus, hkt man låter falla gm färgade glas.

kalott', fr., hufva; mat., del af en sfär, begränsad af ett plan.

Kalūga, ry. st. vid Oka, 49,728 inv.

Kalundborg (Kallundborg), dan. st. på Själland vid K.-fjorden, 2,700 inv.

kalvarieberg, Golgata; korsprydd kulle för vallfärder.

kalvill'er, ett slags glatta äpplen.

kalvinism', Calvins lära.

Kalydōn, g. geogr., st. i Etolien nära fl. Euenos. Berömd gm kalydoniska jakten.

Kalyp'so, gr. myt., nymf på ön Ogygia, hos hkn Odysseus uppehöll sig i 7 år.

Kalö (Kallö), dan. ö vid Nörrejyllands östra kust. Gust. Vasa hölls fången där 1518/19.

Kama, biflod till Volga, 1,882 km. l.

kamarill'a, sp., en furstes omgifning, s. utöfvar stort polit. inflytande.

Kambod'ja, fr. skyddsstat i Bortre Indien, 96,900 kv.km., 1,332,700 inv. Hst.: Udong.

kam'brik (eft. fr. st. Cambrai), fint o. starkt bomullstyg. Jfr batist.

kambriska formationen, geol., den äldsta fossilförande sedimentärbildn., mel. urberget o. siluriska format.

Kambyses, kon. i Persien, Kyros' son o efterträdare 529 f. K., eröfr. Egypt. 525, d. 522 på återtåget.

kamé, it., ädelsten med utskurna upphöjda figurer.

kamelen, Camelus, däggdjur af kameldjurens ordn. Enpuckliga k. l. dromedaren, C. dromedarius L., 3,3 m. l., 2,3 m. h., i v. Asien o. Afrika. Tvåpuckliga k., C. bactrionus Erxl., 2 m. h., i Centr.-Asien. Båda arterna starka lastdjur.

kameleont', Chamæleon, kräldjur af ödlornas ordn. Vanliga k., C. africanus Gm., i Spanien o. Afrika, 30 cm. l., visar i uppretadt tillstånd o. und. inflytande af ljus, skugga, värme, köld, liflig färgväxling, kan röra det ena ögat oberoende af det andra, har gripsvans o. fångar med sin långt utsträckbara tunga insekter.

kamēlia, se camellia.

kamelopard, se giraffen.

kamelott l. kamlott, lätt tyg af angoraull.

Kamen'ski, Nikol., ry. gen., f. 1776, deltog i fin. kriget 1808/09, d. 11.

ka'mera, se camera.

kamerāl, s. har afs. på statens finansväsen. -byrå, inom vissa ämb.-verk den afdeln., s. handhafver räkensk. -examen, exam. i k.-vetensk., s. förr kräfdes för inträde i vissa ämb.-verk.

Kamerun, ty. skyddsomr. i v. A-frika, vid Guineaviken, 495,000 kv.km., omkr. 3,5 mill. inv. Ej