afs. på byggn.-konst. -ur, byggn.-konst.
arkitrāv, gr. tvärbjälke öfver en pelarrad.
arkīv, gr., saml. af urkunder; plats, där sådana förvaras, -arie, a:-vårdare.
arkivolt', it., byg., hvälfd arkitrav; båge, gående fr. pelare t. pelare.
arklī, lat., rustkammare.
Arkōna, 54 m. hög kritklippa på Rügen med fyrtorn. R:s forna hst. A. låg där.
arkont', högsta ämb.-man i Athen, fr. 752 f. K., på 10 år, men fr. 683 9 a:er på 1 år. Den 1:e kallades eponymos (efter hkn året kallades), d. 2:e basileus (offerkonung), d. 3:e polemarkos (fältherre), de öfr. tesmoteter (lagskipare).
arktisk, gr., belägen i närh. af nordpolen.
Arkwright (ārkrajt), Rich., mekanik., f. 1732 Preston, d. 92, uppfann vattenspinnmaskinen.
Arlberg, bergknut i Algaualp., 1,796 m. pass m. väg. 1,699 m. hög. År 1883 tunnel, 12,400 m. lång.
Arlberg, Geo. Efraim Fritz, sångare, f. 1830 Leksand, 58/74 vid kungl. operan, d. 96 Kristiania.
ārlekin, it., kom. mask i it. lustspelet.
Arles (ārl), fr. st. vid Rhône, 29,314 inv.
arm, öfre extremitet på mska o. apa. Mskns a. består af öfver-, under-a, o. hand. Mell. de förstn. ligger armbågen, mell. de sistn. handleden. Fäst vid bålen gm axelleden, s. förenar öfver-a. m. skulderbladet.
armāda, sp., flotta, is. den, s. Filip II skick. mot Engld 1588.
armadill', sp., se bältdjur.
Armagh (-mā), grefsk. i irl. prov. Ulster. 1,328 kv.km. 125,238 inv. Hst A.
Armagnac (-manjack) landsk. i Syd-Frankr. (Nu dep. Gers).
armatūr, lat., kr., vapen m. utrustn. för soldater l. skepp.; mask., de för en ångpannas utrustning erforderl. tillbehören; elektr., de vid elektr. belysn. anläggn. nödv. tillbehören; fys., se armering.
armborst, gammalt skjutvapen m. trä- l. stålbåge; sköt pilar l. kulor på 250 steg gm ryttarpansar.
armbåge, armbågsbenets hakformiga öfre ledände; förhindrar armens sträckn. öfver 180°.
armé, fr., en stats truppstyrka l. en stor del däraf.
Armēnien, ry., pers., turk. högland mell. Svarta o. Kasp. h. 800/2,000 m., ford. kon.-rike. Högslätter: Bajesid, Erzerum, Kars, Achalzik, Erivan. Berg: Kaukasus, Ala Dag, Kara Dag. Toppar: Ararat, Allaghes, Tura, Dschelu. Sjöar: Van, Gok Tsjai. Fl.: Eufrat, Tigris, Aras, Kur, Tsjorah. 3 klimat. regioner: regn, föränderlig, evig snö. Flora: bok, ek, tall, lönn, björk, vin, grönsaker, säd. Fauna: röd gås, fasan, stork, trana, björn, lo, murmeldjur, räf, gräfsvin, varg. Prod.: bly, koppar, silfver, arsenik, alun, salt. — Delades ford. i Stor.- o. Lill-A.; nu är forn. Lill-A. turk., västl. stor-A. turk. Städer i turk. A.: Erzerum, Van, Musj. — Ryska A., fordom pers., omfattar n. ö. delen af Stor-A. Städer: Tiflis, Erivan, Kars, Alexandropol, Elisabetpol; kloster Etschmiadzin o. Sanahina. — Pers. A. s. ö. delen af Stor.-A. Pers. prov. Aserbejdschan. Befolkn.: armen., turk., kurder, tatar., nestorian., georgier, greker, jud., arab., zigenare. Språk: ny-armen., tatar., kurd., pers. Hist.: 330 f. K. eröfr. af Alex. d. st. Senare under seleukiderna. Bildade 2 kon.-riken, Stor- o. Lill-A. Sedan A. sassanid. prov., 1080 byzantin. Infall af seldsjuker. 1472 Stor-A. pers. prov. 1522 A. turk.
armēniska kyrkan, stift. i 2:a årh. gm Gregorius Ljusbringaren, utveckl. i 4:e årh., 366 själfständ. gm Narses. Mesrob öfvers. bibeln på armeniska; 491 öfvergick den till monofysitismen, dock voro
