Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/459

Den här sidan har inte korrekturlästs

mein Österreich (90) m. fl., öfvers. på svenska.

kirurgī, gr., konsten att på mek. väg, gm operation, bota åkommor, såväl inre s. yttre.

kis, min., förening af svafvel o. metaller.

kisel, kem., Si = 28, metalloid, i naturen blott i förening m. syre (kvarts, sand). -gur, bergmjöl, jordart bestående af kiselsyreskal af diatomacéer. -sinter, afsats af k.-syra ur varma källor. -skiffer, med lera, kol m. m. blandad kvarts. -syra (k.-jord), k:s oxid, ett af de allmännaste min. i naturen, förekommer ss. kvarts, bergkristall m. m. K.-syresalter (silikat) bilda talrika mineral.

Ki'sil Irmak, ford. Halys, fl. i M. Asien, utf. i Svarta hafvet, 915 km. l.

Kischinev, ry. st. i Bessarabien, 125,797 inv. Handel. Judemassaker apr. 1903.

Kislar agā, förmannen f. sultanens svarta eunucker.

Kissingen, bai. st. vid frank. Saale, 4,747 inv. Badort.

Kistna l. Krischna, fl. i Främre Indien, utf. i Bengaliska viken, 1,280 km. l.

Kitairon (-taj'-), lat. Cithæron, g. geogr., berg i Attika.

kita'ra, gr. stränginstrument.

kitōn, ford. i Grekld såväl af män som kvinnor buret underplagg.

Kitch'ener of Khartoum, Horat. Herb., viscount, eng. gen., f. 50 Irland, 92 öfverbefälh. (sirdar) för den egypt. armén, tillintetgjorde mahdisterna, 99 gen.-guv. öfver Sudan, 00 öfverbefälh. öfver brit. armén i Syd-Afrika, 02/09 öfver de ind. trupperna.

Kiusiu, japansk ö, 43,615 kv.km., öf. 7 mill. inv. Hst.: Nagasaki.

Kiva, ry. vasallstat i Turkistan, omkr. 60,000 kv.km., 500,000 inv. Hst.: K., 6,000 inv.

Kiörboe (tjörbo), Karl Fredr., dan. djurmål., f. 1799, d. 76. Mest ber. är Öfversvämningen.

Kjellberg, 1) Nils Gust., psykiater, f. 1827, öfverläk. vid Upps. hospit., d. Upps. 93, skr.: Om sinnessjukdomarnes stadier m. m. — Hans bror 2) Ad., läk., f. 1828, d. 84 ss. prof. vid Karol. inst., skr.: Anteckn. fr. en utländsk vetensk. resa m. m. — 3) Joh. Frithiof, bildh., f. 1836, d. 85. Linnés bildstod m. m. — 4) Jonas, filantr., f. Västergötl. 1752, köpm. i Gbg, 1800 ledarn, af borgarståndet, d. 32, stift, en handtverks- o. en flickskola i Gbg.

Kjellén, Joh. Rud., statsvetenskapl. förf., geogr., f. 1864 Torsö i Vänern. Var 05/08 ledamot af 2:a kammaren. Prof. sed. 93 vid Gbgs högskola. Har skr. en mängd hist. o. statsrättsl. arb. samt reseskildr.

Kjellman, Frans Reinh., bot, f. 1846, d. 07, prof. i Upps., skr.: Norra ishafvets algflora m. m.

Kjerrman, Anna Maria Lov:a, förf., f. Wahlenberg 1858 Sthm, änka efter journalisten F. K., har und. sitt flicknamn Anna Wahlenberg skr. berättelser, romaner, sagor för barn m. m.

Kjerulf, Halfdan, nor. mus., f. 1815 Kristiania, d. 68, komp. en mängd omtyckta romanser o. sånger.

Kjöbehavn, se Köpenhamn.

Kjöge, dan. st. på Själland vid K.-bugten, 3,997 inv.

kjökkenmödding, dan., afskrädeshög, i Danm. under stenåldern af djurben o. musselskal bildade högar, lämningar efter de vilda inv:s måltider.

klack, -ör, se claque.

kladd, holl., köpmans dagbok.

Kladderadatsch, en i Berlin utkom. skämttidning.

Klagenfurt, hst. i Kärnten. 24,313 inv.

Klampenborg, hafsbadort på Själland, 10 km. n. om Köpenhamn. I närh. badorten Skodsborg.

klangfigurer. Om en skifva af glas, metall l. dylikt beströs med sand o. en violinstråke sedan strykes mot dess kant, hopar sig sanden i symmetr. linjer på de pktr, s. ej vibrera. Dessa linjer kallas