konung, härskare i en större monarki. Har vissa höghetsrättigh., ss. att föra kungl. krona i sitt vapen, tit. majestät etc.
Konungaböckerna, 2 hist. böcker i G. T., förf. omkr. 540 f. K., inneh. hist. om de hebr. kgrna fr. David.
konungaförsäkran, konungs ed att styra riket eft. landets lagar. Ett för Danm. egendoml. slag af k. är handfästning, skriftl. löfte, s. dan. kgr. fr. Kristof. II till Fredr. III måste afgifva att i sin styrelse iakttaga vissa regler. Dylika handfästn. måste de danska s. k. unionskgrne äfv. afgifva i Sverige.
konungens nämnd, af Erik XIV inrättad öfverdomstol bestående af 12 medlemmar.
konvale|scens', lat., tillfrisknande. -scent', person, s. tillfrisknar.
konvalje, se Convallaria.
konven|ābel, lat., passande. -ans, det passande. -era, passa.
konvent', smnkomst, församl. -i'kel, bönemöte. -ion, fördrag. -ionell, s. grundar sig på öfverenskommelse, vedertagen.
konverg|ens', lat., mat., egensk. att vara konvergent. -ent, smnlöpande i en pkt. -era, smnlöpa.
konversation, lat., samtal. -s-lexikon, ordbok, med förklaringar of. ämnen, s. förekomma i det bildade samtalet.
konver|sēra, lat., samtala. -sion, ömvändning, förvandling.
konver'ter, se Bessemer.
konvertera, lat., förvandla, omsätta; hand., ändra räntefoten.
konvex', lat., kupig. Mots. konkav.
konvoj', fr., handelsfartyg, s. seglar und. skydd af örlogsfartyg; i allmh. väpnadt skydd. -era, ledsaga, skydda.
konvokation, lat., smnkallande.
konvolūt, lat., pappersrulle, omslag.
konvulsion, lat., se kramp.
konvulsīvisk, lat., krampaktig.
kooper|ation, lat., samverkan. -atīv, samverkande. -era, samverka.
koopt|ation, lat., inväljande af ny medlem. -era, invälja ny medlem.
koordināter, lat., mat. 1) afst. fr. en pkt på en kurva till 2 fasta axlar, koordinataxlar, i sma plan; 2) afst. fr. en pkt på en yta till 3 fasta axlar i rummet.
koordin|ation, lat., likställighet, samordning. -era, samordna.
Kopāis, sjö i Boiotien o. Attika.
kopaivabalsam, balsam ur stammen af flere arter af Copaïfera, medicin mot slemflytningar.
kopāl, mexic, namn på flere slags hartser, s. utmärka sig för hårdhet, olösligh. i alkoh. Anv. till fernissor.
kopēk, ry. mynt, 1/100 rubel = 3 öre.
kopī|a, fr., afskrift, efterbildn. -era, taga afskrift, afteckna, afmåla.
kopist', fr., afskrifvare.
kopiös, lat., riklig, mycket stor.
koppar, metall, gedigen i N.-Amer., Sibirien o. Chile, har gulröd l. brunröd färg o. stark glans. Framställes mest ur föreningar (k.-malmer): k.-glans, k.-kis o. brokig k.-malm. Anlöper vid svag upphettn., förändras ej i vanlig torr luft, men öfverdrages i fuktig m. en grön skorpa: ärg. Användes till beredn. af mässing, brons o. a. metallegeringar samt för tillverkn. af kokkärl, s. dock måste förtennas. Eg. v. 8,9. Smältpkt: 1200/1400°.
Kopparbergs län, se Dalarna.
koppar|förgiftning, yttrar sig i häftiga uppkastn. af grönakt. vatten, starka magplågor, blodig afföring. Motgift: ägghvita. -malmer, se koppar. -ormen l. ormslån, Anguis fragilis L., kräldjur af ödlornas ordn., ända till 38 cm. l., fullkomligt oskadlig, Europa, Kaukasusländerna, Algeriet. -stick, konsten att på en kopparplåt gravera en teckning, hvaraf sedan aftryck tages. -vitriol, blå vitriol, svafvelsyrad kopparoxid, erhålles gm rostn. o. utlakn. af kopparhalt, svafvelfören. Bildar stora
