präst vid gudstjänsten. -herre, medlem af katol. domkapitel.
koriamb' gr., 4-stafvig versfot: — —.
koriander, fröna af Coriandrum sativum L., i s. Europa, användes s. krydda i bakverk, likörer, medicin m. m.
Korinn'a, gr. skaldinna, omkr. 500 f. K.
Korint', g. geogr., berömd st. i Grekld på Istmus m. borgen Akrokorint (nu ruiner). Grund. af Sisyfos. 657/585 und. tyranner, därpå aristokrat. republ., 243/146 f. K. upptagen i akaiska förbundet, 146 f. K. förstörd af romarne, 46 f. K. åter uppbyggd af Cæsar, — Det nu v. Korint, Nea Korintos, 12,567 inv.
korinter l. små russin, de torkade frukterna af en afart af vinstocken, Vitus vinifera apyrena, fr. Morea o. Jon. öarna.
korin'tierbrefven, två i N. T. upptagna, af apost. Paulus förf. bref till den krist. församl. i Korint.
korintisk pelarordning, se pelarordning.
korjaker, nomadfolk i n. Sibirien.
kork, den tjocka, lätta, svampartade barken af korkeken (Quercus Suber L.), i Medelh.-länderna. Man skiljer mel. svart l. spansk o. hvit l. fransk k. Användes till proppar (korkar), simgördlar, skosulor, mattor m. m.
korkek, se ek.
Kor'kyra, se Korfu.
korn, Hordeum, Gramineæ, ett af våra viktigaste sädesslag. De vanligaste hos oss odlade slagen äro: 4-radigt k., H. vulgare, o. 2-radigt k., H. distichon. Till beredn. af malt m. m.
kornett', fr., tonk. i orgeln: en blandad stämma; ett slags bleckblåsinstr.; förr yngste officer, s. bar standaret.
kornīsch, fr., byg., list för fästande af gardiner o. förhängen.
korollārium, lat., gifven följd af en bevisad sats.
Koroman'del, Dekhans ostkust.
Koroneia (-nej'-), g. geogr., st. i Boiotien, sl. 447 o. 394 f. K.
korpen, se kråksläktet.
korporāl, fr., lägste underofficer.
korporation, fr., samfund, skrå.
korpu|lens', lat., fetma. -lent', fetlagd.
korrekt', lat., riktig. -ion, förbättring. -īv, förbättringsmedel. -ūr, boktr., afdrag, hvari uppkomna fel rättas.
korrelāt, lat., växelbegrepp.
korrespond|ens', fr., brefväxling, motsvarighet. -ent', brefskrifvare. -era, stå i brefväxling, öfverensstämma.
korridōr, it., smal gång med dörrar.
korrigera (-schēra), lat., rätta.
korrodēra, lat., fräta.
korrugēra, lat., vecka, rynka.
korrumpēra, lat., fördärfva.
korruption, lat., fördärf, mutsystem, besticklighet.
kors. Utom den vanliga formen af k. (†), lat. k., symbolen för Kristi död, skiljer man mel. Andreas-k. (X), Antonius-k. (T), gaffel-k. (Y), det grek. k. (+). I forntiden verktyg för dödsstraff; tonk., tecken (#) för höjn. af en not en half ton.
Korsabād (Chorsabad), by i Mesopotamien vid Tigris. Ruiner af Ninive där utgräfda.
Kor'sakov (-kåff), Alex., ry. gen., f. 1753, deltog i Suvorovs återtåg fr. Schweiz 99, 05/30 gen.-guv. i Litaven, d. 40.
korsār, sp., kaparfartyg, sjöröfvare.
korsblomma, arkit., korsform. bladställning på tornspets m. m.
korsett', fr., snörlif.
korsfarare, deltagare i korståg.
kors|förhör, i eng. processrätten förhör af vittne gm motparten. -gång, täckta hallar, s. omsluta en klostergård l. dyl. o. öppna sig m. bågställningar mot denna. -hvalf, se hvalf.
Korsika se Corsika.
korsnäbbsläktet, Loxia, af tättingarnas ordn. Större korsnäbben, L. pityopsittacus, allm. i hela
