inv. Bergig. Toppar: Teodoro 2,630 m., Ida 2,500 m. Klimat: mildt, sund. Prod.: olja, vin, honung, vax, silke, ost. Inv. till större del. greker. Hst.: Kandia. 1608 turkiskt. Sedan 98 förvaltas landet af en grek. statsman under beskydd af stormakterna. Gen.-guv. Zaimis 00/11.
kretinism, endemisk sjukdom, s. har till följd kroppsl. missbildn. o. själsslöhet. Utmärkande för en kretin är: kort växt, tjockt, oregelbundet hufvud, förstoring af halskörteln. Förekommer is. i bergstrakter.
kreti o. pleti, eg. kreter o. filisteer i kon. Davids lifvakt; blandadt sällskap.
kretonn', hvitt l. tryckt bomullstyg.
Kreuger (kröger), Nils Edv., landsk.-mål., f. i Kalmar 1858; själfständig o. produktiv.
Kreuger (kry-), Joh. Henr., amiral, f. 1782 Finland, d. 58. Förf.
Kreūsa, Kreons dot., Iasons trolofvade, af svartsjuka mördad af Medea. — Äfven den på flykten fr. Troja omkomna Aineias' gemål hette K.
Kreutzer (kröj'tser), 1) Rod., fr. mus., f. 1766 Versailles, d. 31 Geneve. Utmärkt violinist. Skr. violinskola. — 2) Konradin, ty. mus., f. 1780 Messkirch, d. 49 Riga. Skr. operor (Nachtlager v. Granada m. fl.), manskörer (Der Tag des Herrn m. fl.) m. m.
kreuzer (kröj'tser), österr. skiljemynt. 1 ny-k. = 1/100 gulden (= 1,8 öre).
Kreuznach (kröjts-), st. i Rhenprov. vid Nahe, 22,862 inv. Brom- o. jodhalt. min.-källor.
krevēra, fr., springa sönder, spricka.
kria, gr., öfningsuppsats öf. ett gifvet ämne.
Krieger (krīg-), Andr. Fred., dan., statsm., f. 1817, uppträdde redan tidigt som en af de nationalliberales ledare, beklädde 56/74 åtskilliga poster inom ministären, d. 93. Förf.
krigstelegraf, telegrafens användn. för milit. ändamål: såväl olika slag af opt. telegraf s. den elektriska. K. skötes i Sverige af en fälttelegrafkår.
Krim, ry. Krym, Tauriska halfön, ry. halfö mel. Asovska sj. o. Svarta hafv., förenad med fastlandet gm näset vid Perekop. 25,727 kv.km. Berg: Jaila, 1,660 m. h. Hst.: Simferopol.
kriminal- l. kriminell', lat., brottmåls-.
kriminalrätt, straffrätt.
kriminologī, läran om brottet, dess orsaker och yttringar.
Krimkriget, krig mel. Ryssld o. Turkiet, s. understöddes af Engld, Frankr. o. Sardinien, 1853/56, sed. 54 på Krim, där ryssarne blefvo slagna 20/9 54 vid Alma o. 25/10 s. å. vid Balaklava, o. Sebastopol eröfrades 11/9 55. Gm freden i Paris, 30/3 56, slutade K.
krinolīn, fr., ett slags vid underkjol af fina stålfjädrar.
kris, gr., afgörande; plötsl. vändning i en sjukdom; plötsl. förlamn. af affärslifvet.
Krischna, se Kistna.
krisma, gr., välluktande olja, s. användes vid relig. ceremonier, ss. vid kröning, kyrkoinvign. o. d.
kristall', gr., min., fast kropp, af naturen själf begränsad af plana ytor, s. med haa bilda konstanta vinklar. 6 syst.: I. Kristallsystem m. 3 axlar. A. Axlarna vinkelräta mot haa; 1) alla lika: reguljära syst., 2) två lika: kvadratiska l. tetragonala syst., 3) alla olika, rombiska syst. B. Axlarna bilda minst en sned vinkel o. äro olika; 4) 2 axlar vinkelräta mot haa, den 3:e bildande m. de andra sneda vinklar: monoklin. syst., 5) ingen axel vinkelrät mot de andra: triklin. syst. II. Kristallsystem m. 4 axlar; 6) 3 axlar i samma plan, bild. 60° vinkel mot haa, den fjärde vinkelrät mot de öfriga, hexagonala systemet.
