11,000 kv.km., 70,000 inv. 1871 /81 ryskt. Hst. K. vid Ili.
kulier, folk af de lägsta ind. kasterna, användas af européerna flerstädes s. arbetare.
kulinarisk, lat., rörande kokkonsten.
kuliss', fr., de rörl. sidoväggarna på en teaterscen.
Kullaberg l. Kullen, bergås i Malmöh. l. vid Skelderviken, omkr. 100 m. h.
Kullberg, 1) And. Karlsson af, skald, f. 1771, 17 ledam. af Sv. akad., 30 bisk. i Kalmar, d. 51. Skr.: Poetiska försök m. m. — Hans son 2) Karl And. af, förf., f. 1813, kammarjunkare 35, d. 57. Skr.: En ung mans memoirer (35/ 36), Gust III o. hans hof (38/39), Stycken på vers (47), skådesp. Svenskarne i Neapel (36) m. m. — 3) Karl And., skald, f. 1815, 65 ledarn, af Sv. Akad., d. 97, har utg. vackra lyr. Dikter o. förträffl. öfversättn. af Tasso o. Ariosto.
Kulm, 1) St. i W.-Preuss. vid Weichsel, 11,079 inv. Bisk. — 2) By i Böhmen, 1,081 inv. Sl. 29—30/8 1813.
kulmin|ation l. kulmen, lat., höjdpkt, en stjärnas gång gm meridianen. -era, nå höjdpktn.
kulspruta l. mitraljös, består af flere fast förenade pipor, ur lika projektiler kunna utslungas m. stor hastighet. Den Palmcrantz-Winborgska k. afskjuter 850, Gatlings 1,000 skott i minuten.
kult, lat., gudsdyrkan.
kultje, vind af olika styrka, ex.: laber, frisk, styf k.
kultūr, lat, markens uppodling; mskns förädling gm utbildn. af hennes anlag, andl. odling. -folk, folk, s. ingripit i den andl. o. materiella utvecklingen. -historia, framställn. af mskosläktets andl. o. materiella utveckl. -kamp, en stats strid mot kyrkans anspråk, is. striden mel. Preuss. o. katol. kyrkan 1872/82. (Ordet först användt af Virchow).
kultusminister, namn på ecklesiastikmin. i ngra länder.
Kulun, se Dalai-nor.
kul'vert, eng., öfverhvälfd afloppskanal.
kulör, fr., färg. Kulört, färgad.
Kumassi, hst. i Aschanti.
Kumbriska bergen, se Cumbrian mountains.
kummel, af stenar bestående forntida grafhög.
kummin, den mogna frukten af Carum carvi L., användes s. krydda.
Kumo, fl. i Finld, uppr. på Suomenselkä, gmflyter en mängd sjöar, utf. i Bottn. viken. 375 km. l.
Kunaxa, g. geogr., st. i Babylonien. Sl. 401 f. K.
Kundschinchinga, se Kanschindjinga.
Kunersdorf, by i Brandenburg. Sl. 12/8 1759.
Kungälf, st. i Göteb. o. Boh. l. vid Nordre älfs förgrening fr. Göta älf, 1,494 inv. (08). Hette ford. Konungahella, Kongahell m. m. och omtalas red. på 900-talet. Hist. märkvärdigt för de många kungamöten, s. där höllos i äldsta tider.
Kungsbacka (Kongsbacka), st. i Hallands l. vid K.-ån o. Kattegatt, 1,038 inv. (08). Omtalas s. köpst. und. unionstiden.
kungsfågeln, Regulus cristatus Koch, af tättingarnas ordn., Europa, n. Asien, 9 cm. l., bygger konstmässigt bo. Brandkronade kungsfågeln, R. ignicapillus, mellersta Europa, vår världsdels minsta fågelart.
Kungsholmen, en af de holmar, hvarpå Sthm är byggdt.
kungstigern, Felis tigris L., rofdjur af kattsläktet, 1,6 m. l., rostgul m. mörka streck, i Asien, på Java, Sumatra. Fruktansvärdt rofdjur.
kungsvatten, blandn. af salpetersyra o. klorvätesyra, inneh. fri klor, löser därför guld, silfver o. platina.
Kungsör, köping vid Arbogaån o. Mälaren, 1,382 inv. (08); ford. kungsgård.
