sönderstyckades K. småningom gm Garibaldis strider, ockuperades 70 af Vikt. Emanuel. 11/9 70 inryckte it. trupper i Rom o. 9/10 s. å. införlifvades K. m. Italien.
kyrko|tonarter, grundskalans olika indeln., s. fordom gällde ss. särsk. tonarter, ex.: dorisk, frygisk, lydisk. -år, den årl. cykeln af sön- o. helgdagar, börjar i rom.-kat. o. protest, kyrk. m. 1:a söndagen i advent.
Kyros, lat. Cyrus, 1) K. d. ä., pers. rikets stift., eröfr. Lydien 548 f. K., Babylon 538, föll 529 mot massageterna. — 2) K. d. y., Dareios II:s son, f. 424 f. K., gjorde uppror mot sin bror Artaxerxes II i M. Asien, tågade mot honom m. hjälp fr. Grekld, men stupade vid Kunaxa 401.
Kytēra, se Cerigo.
Ky'zikos, lat. Cyzicus, g. geogr., st. i Mysien vid Marmarasjön.
kål, Brassica L., Cruciferæ. Viktig grönsaks- o. foderväxt, förekommer odlad und. en mängd varietet.: kålrabbi, blomkål, bladkål, hufvudkål m. fl.
Kållandsö, ö i Vänern m. slottet Leckö.
kår, fr., samfund, sällskap, trupp.
kås|erī, fr., lätt, ytligt prat; liten tidn.-uppsats, hållen i lätt stil. -ör, person, s. berättar på ett lätt o. lekande sätt.
kåta, timrad lappsk bostad.
kägla, se kon.
källor uppstå mestadels gm i jorden nedträngande nederbörd; sönderfalla eft. flödets varaktigh. i beständiga o. intermittenta, eft. temp. i kalla o. varma. K. med upplösta min. ämnen kallas mineral-k.
kän'gurusläktet, Macropus Shaw, af pungdjurens ordn., frambenen mycket kortare än bakbenen, i Australien. Jättekänguren, M. gigantens Shaw, 1,5 m. l., med ätbart kött.
känsel, ett öf. hela kroppsytan utbredt sinne, s. gm förnimmelse af tryck o. temperatur anger beskaffenheten af föremål, som vidröras. K.-organ äro den yttre huden o. i o. und. densma liggande nervändar. K. är finare i den mån dessa organ förekomma tätare.
Känsö, ö i Kattegatt, s.v. om Göteborg. Karantänsanstalt.
käppi, ty., kr., ett slags rund, styf hufvudbonad.
Käpplingeholmen, ford. namn på Blasieholmen i Sthm, bekant gm käpplingemorden.
käpplingemorden, illdåd, s. föröfvades på Käpplingeholmen 1389 af i Sthm bosatta tyskar, hka smnrotat sig und. namn af hattebröder. Dessa fängslade en del ansedda sv. borgare, s. marterades o. inkastades i ett skjul, där de sedan innebrändes.
Käringön, ö, badort i Göteb. o. Boh. l. Municip.-samh., 617 inv. (08).
Kärnten, österr. kronland mel. Krain, Tyrolen, Görz, Steiermark, Salzburg, 10,328 kv.km., 367,322 inv. Berg: Alperna. Fl.: Drave. Prod.: järn, zink, bly, grafit, kol, guld, trä, säd, frukt. Inv.: tyskar o. slovener. Hst.: Klagenfurt.
Kästner, Abr. Gotthelf, ty. mat. o. förf., f. 1719 Leipzig, d. 1800. Utmärkt epigrammatist.
kättare (af katarer [se d. o.]), alla, s. afvika fr. kyrkans lära. K. omtalas redan i bibeln. Eft. reformat. betecknades med k. is. protestanterna.
käx (eng. cakes), små kakor af fint, hvitt mjöl.
kö, fr., personer ordnade på led framför biljettlucka o. d.; biljardkäpp.
Köhler, Louis, ty. mus., f. 1820 Braunschweig, d. 86. Skr. ang. undervisn. i pianospeln. m. m.
köldblandning, till framkallande af låga temperaturgrader. Många slag, ex.: 5 del. glaubersalt, 2 ½ svafvelsyra, 1 ½ vatten; 5 salmiak, 5 salpeter, 8 glaubersalt, 16 vatten; 1 snö, 1 utspädd svafvelsyra.
Kölen, fjällrygg, s. sträcker sig fr. N. ishafv. till Dalarna på båda
