Manzōni, Aless. Franc. Tom. Ant., it. skald, f. 1785 Milano, d. där 73. Skr. tragedier, roman. (I promessi sposi, öfvers. på sv.), m. m.
manöver, fr., af större truppsamlingar företagen stridsöfning.
maōri, inhemskt namn på N. Zeelands infödingar.
Maquet (makä), Aug., fr. förf., f. 1813 Paris, d. 88, t. 51 Al. Dumas d. ä:s medarbetare. Skr. roman., dram., dikter m. m.
marabū, l. adjutantfågeln, Leptoptilus marabu, Grallatores, i O.-Ind. o. n. Afrika; uppfödes f. erhållande af de praktfulla stjärtfjädrarna, s. användas t. prydnader.
Maracaibo, st. i Venezuela v. M.-viken (en del af Karibiska haf.). 34,284 inv. Hamn, handel.
Maranhão (maranjāung), stat i Brasilien v. Atlanten, 459,884 kv.km., 500,000 inv. Hst. M., 32,000 inv.; bisk.
Marañon (maranjån), se Amazonfloden.
Maraskīno, af sura körsbär gm jäsn. o. destillation, is. i Zara (Dalm.) tillverkad likör.
maras'mus, gr., läk., kraftnedsättning i följd af ålderdom, svält, vanvårdnad l. kronisk sjukdom.
Marat (-rā), Jean Paul, fr. revolutionsm., f. 1744, läkare, folkledare, terrorist, mörd. 93 af Charlotte Corday. Förf.
Maratōn, g. geogr., ort i Attika. Slag 490 f. K.
maratt'er, ind. folk, grund. i 17:e årh. ett mäktigt ostind. rike, s. 1818 till största delen o. 53 helt o. hållet lades und. Englds välde; språk, släkt med sanskrit.
Marbach, Gotth. Oswald, ty. förf., f. 1810 Schlesien, sed. 45 prof. i Leipzig. Skr. dramer, dikter, kritiker m. m.
Mārbod, grundl. af markomanernas rike i Böhmen, angreps 19 e. K. af Arminius, störtad 20, d. 38 Ravenna.
Marburg, 1) st. i Hessen-Nassau, v. Lahn, 17,531 inv. Univ. Religionssamtal 1529. — 2) österr. st. i Steiermark v. Drave, 24,601 inv. Bisk., domkyrka.
marcāto, it., tonk., markeradt.
Marceau (-så), Franç. Severin Desgraviers, fr. gen., f. 1769, 95/96 vid Rhen, sårad v. Altenkirchen och d. 96.
Marcello (-tjell'å), Benedetto, it. förf. o. komp., f. 1686 Venezia, d. 39 Brescia. Komp. oratorier, mässor, psalmer m. m.
Marcell'us, Marcus Claudius, rom. fälth., slog 222 f. K. gallerna, stred 16 mot Hannibal, eröfr. 12 Syrakusa, stupade 208 vid Venusia.
Marcell'us, pseud. för V. A. Bergstrand (se d. o.).
March, slav. Marava, bifl. t. Donau, t. v., i Mähren, uppr. på Schneeberg, utf. vid Theben, 350 km.
Marche (mark'e) l. Markerna, landsk, i Ital. vid Adriat. haf., 9,704 kv.km., 1,088,879 inv. Hst. Ancona (se d. o).
Marchesi (-kēsi), Pompeo, it. bildh., f. 1790 Milano, d. där 58.
Marchfeld, slätt i nedre Österr. mel. Donau o. March, omkr. 1,300 kv.km. Flere slag.
mar'cia, it., marsch.
Marcōni, Guilelmo, den trådlösa telegrafiens fulländare, f. 1874 vid Bologna, 96 till Engld, 09 Nobelpristagare.
Marcus Aurēlius, se Antonius 2.
Mardōnios, pers. fälth., svåger t. Xerxes, stupade 479 f. K. v. Plataiai.
mare, lat., haf.; m. clausum, slutet haf, där skeppsfart ej är tilllåten.
Mared, ort i Halland, sl. 10/11 1563.
mareld, hafvets fosforescens, s. framkallas af vissa hafsdjur, ss. inf.-djuret Noctilūca miliārs.
Maren'co, Leopoldo, gref., it. dram., f. 1831 i Turin.
Maren'go, it., by s. o. Alessandria, sl. 14/6 1800.
Mareōtis, g. geogr., landsk. i nedr Egypt.
Maret (-rä), Hugues Bern., fr. statsm., f. 1763, 99 Bonapartes gen.-sekr., 11 hert. af Bassano o. utr.-min.,
