man sig en m:s plan utsträckt till det skenbara himlahvalfvet, bildar dess skärn. därmed platsens himmels-m. l. middagslinje, vid hkns passerande alla stjärnor (äfven solen) uppnått sin största höjd öfver horisonten. Magnet, m., det vertikala plan, s. man kan tänka sig lagdt gm en i horisontalplan, fritt sväfvande magnetnåls längdriktn., bildar alltid en vinkel (deklination) med den astronom, m.
meridiāncirkel, astron., instr., best. af en tub, s. rör sig i meridianplanet kring en vågrät axel o. en därmed förenad graderad cirkel.
Mérimée (-rimē), Prosp., fr. förf., f. 1803 Paris, 53 senator, d. 70 Cannes. Skr. nov., dikter, hist. arb. m. m.
merīno, fårart; kypradt kamullstyg.
merīt, fr., förtjänst.
merkantīl, lat., hör. till handel. -systemet, den åsikt inom statshushålln. und. 17 o. 18 årh., att handeln utgör grundvalen f. nanationalrikedom. o. att den bör understödjas gm skydd för den inhemska industr., befordran af utförsel, handelsfördrag, kolonialpolitik, beviljande af privilegier m. m.
merkaptāner, kem., svafvelhalt. org. föreningar med intensiv löklukt.
merkatorsprojektion, kartprojektion, uppkallad eft. den belg. geogr. G. Mercator (se d. o.), i hkn paralleller o. meridianer bilda räta vinklar mot haa.
Merkūrius, 1) rom. myt., handelns gud, grekernas Hermes (se d. o.). — 2) Alkemisternas benämn. på kvicksilfver.
Merkūrius, astron., den solen närmaste planeten med 4,900 km. ekvatorialradie, 70/215 mill. km. fr. jorden, i medeltal 57,6 mill. km. från solen; omloppstid 88 dagar; utan måne.
Merle d'Aubigné (märl dåbinjē), Jean Henri, schweiz. hist., f. 1794 Genève, d. där 71. Skr.: Hist. de la réformation m. m.
Merlin, i gamla brit. sagorna omtalad trollkarl.
Mēroë, g. geogr., etiopiskt rike i Nubien o. Abessinien vid öfre Nilen. Präststat. Kgn valdes bland prästerna. Hst. M.
merovin'ger, 1:a kon.-ätten i Franken; stamfar Merovig l. Meroveus (448/57); försvagades gm inre tvister o. våldsgärningar; förlorade makten till de karolingiska majores domus; den siste, Childerik III, störtad af Pipin den lille 752.
Merseburg, reg.-distr. i prov. Sachsen, 10,207 kv.km., 1,255,244 inv. Hst. M. vid Saale, 20,023 inv. Domkyrka, fabr.
Mersen, holl. by nära Maastricht. Fördrag 870.
Mersey (mörsi), eng. fl., uppkommer af Tame o. Goyt, utf. v. Liverpool i Irl. sj., 120 km.
Merv, oas i Central-Asien i s. Turkistan. St. M., 3,926 inv.
mesallians', fr., giftermål m. person af ringare stånd.
mesān, sjö., m.-mastens gaffelsegel. -mast, aktersta masten på ett 3-mastadt fartyg l. en galeas.
Me'sched, hst. i pers. prov. Korasan vid Tetschend, 60,000 inv. Moské, handel.
Mes'mer, Friedr. Ant., ty. läkare, f. 1733, sed. 78 i Paris, d. 15. Grund. läran om animala magnetismen o. om magnet. kurer.
mesogōtiska, se gotiska spr.
Mesopotāmien, ford. namn på landet mel. öfre Eufrat och Tigris; nu turk.
mesozōiska perioden, 3:e afd. i jordens utvecklingshistoria, innefattar krit-, jura-, triasformationerna.
messa di voce (-vå'tje), it., tonk., röstens gradvisa till- o. aftagande i sång (< >).
Messalina, Valeria, rom. kejs. Claudius' 1:a gemål, grym o. sedeslös, mörd. 48 e. K.
Messel, Alfr., ty. arkitekt, den förnämste på sin tid, f. 1853, d. 90. Warenhaus Wertheim i Berlin m. m.
