Mézières (mesiär), befäst hst. i fr. dep. Ardennes, 7,884 inv. Flere gånger belägrad o. eröfr., senast 2/1 1871.
mezzatin'ta, it., medelfärg; i kopparstickar-ek. -manér = svartkonstmanér.
mezz'o, it., half, till hälften. M. forte, halfstark. M. piano, täml. sakta.
Mezzofan'ti, Gius., it. lingvist, f. 1771 Bologna, d. 49 Rom ss. kardinal. Talade 58 språk.
Mezö-Tur (mä'sö-), ung. st. vid Berettyo, 25,383 inv.
mf., förk. för mezzoforte.
m. g., tonk., förk. för main gauche, fr., vänstra handen.
Miāko = Kioto (se d. o.).
miaotse, oafhängigt folk i s. Kinas bergstrakter.
mias'ma, gr., i luften befintl. organ. smittämne, orsak. t. de s. k. miasmat. infektionssjukdom.
Miaulis, Andr. Vokos, gr. sjöhjälte, f. 1768 Negroponte, segrade 22 vid Patras o. Spezzia, brände 31 gr. flottan v. Poros, d. 35 Athen.
Michaëli, Louise, sångerska, f. Michal Sthm 1830, debut 49, konstresor 55/56 i Danmark, 59/63 England, d. 72.
Michaelson, Knut Gottl.,dram. förf., f. Upps. 1859, bruksdisp. till 03, chef f. K. Dram. teat. 07/10. Skr.: Markis de la Ferrière (84), Skandalen i natt (91), Unge grefven (95), En skugga (00) m. fl. dramer.
Michel, Louise, fr. anarkist, f. omkr. 1830, d. 05, 71 deporterad t. N. Kaledon., åter i Paris 80, ifrig kommunist o. talarinna vid anark. möten. Kallad »Röda jungfrun». Förf.
Michelangelo (mikelan'dje-; eg. M. Buonarotti), it. renässansens störste bildh., mål. o. arkit., f. 1475 Caprese, d. 64 Rom. Huf.-verk i Rom: kupol, till Peterskyrkan, Sixtinska kapellet; i Florens: minnesvårdar i San Lorenzo m. m.
Michelet (mischlē), 1) Jul., fr. hist., f. 1798 Paris, 38 prof. där, afsatt 51, d. 74 Hyères. Skr.: Histoire de la révolution franç. m. m. — 2) Karl Ludw., ty. filos., f. 1801 Berlin, sed. 29 prof. där, d. 93. Skr. filos. arb.; hegelian.
Michigan (mi'tschigänn), förkortn. Mich., nordamer. fristat vid M.-sj., 151,923 kv.km., 2,420,982 inv. Klimatet i norra del. kallt, eljest tempereradt. Huf.-när.: landt- och bergsbruk, handel. Prod.: spannmål, smör, ull, koppar, järn, kol, salt. Hst. Lansing, största st. Detroit. 1837 stat. -sjön (~), en af de 5 stora canadens. sj. i N.-Amer., gm Mackinawsund. fören. m. Huron, 61,660 kv.km.
Mickievicz (mitskje'vitsch), Adam, polsk skald, f. 1798 Litaven, d. 55 Konstpl. Skr. epos, dikter m. fl. för polska lit. epokgörande skrifter.
micrococc'us Kg., Schizomycetes, bakterier m. klotformiga celler. Flertalet m. äro oskadliga, några arter utgöra däremot farliga smittämnen.
Mi'das, gr. myt., kon. af Frygien, s. af Apollon fick åsneöron.
middagslinje, se meridian.
middagspunkt, meridianens s. skärningspkt m. horisonten.
Middelburg, hst. i holl. prov. Seeland på ön Walcheren, 18,831 inv. Hamn.
Middeldorpff, Albr. Theod., ty. kir., f. 1824 Breslau, 54 prof. där, d. 68. Grundl. af galvanokaustiken.
Middlesborough (midd'elsbro), st. i eng. grefsk. Yorkshire v. Nordsjön, 109,000 inv. Hamn, storart. fabriker.
Middlesex (middl'sex), grefsk. i mel. Engld, 734 kv.km., 2,585,139 inv. Hst. Brentford.
Midgård, nord. myt., mskornas bostad, midt på jorden. -s-ormen, nord. myt., son till Loke, blef nedstört. i hafvet, dödas vid Ragnarök af Tor.
Midhat Pascha, turk. statsm., f. 1825 Bulgarien, 60/72 ståth. i olika
