Stockholms Dagblad, d. 09. Utg. Bidr. till Gust III:s hist., Sveriges riddersk. och adels riksdagsprotok. 1719/27, Dagboksant. af G. J. Ehrensvärd, Hist. anteckn. o. bref af J. v. Engeström m. m.
Montāna, förk. Mont., amer. fristat omkr. Missouris källor 380,872 kv.km., 243,329 inv. Berg: Rocky Mountains. Fl.: Missouri, Yellowstone m. fl. Huf.-när. åker- och bergsbruk, boskapsskötsel. Prod.: guld, silfver, koppar, järn m. m. Hst. Helena. Stat 1864.
montanis'ter, kristen, i 2:e årh. uppkomm., eft. frygiern Montanus ben. sekt, s. trodde på uppenbarelser o. profetior o. predikade sträng askes. Försvunno i 6:e årh.
Montauban (mångtåbang'), hst. i fr. dep. Tarn-et-Garonne v. Tarn, 30,506 inv. Evang.-teol. fakultet, vinodl.
Montauban, se Cousin-M.
Montblanc (mångblang'), Europas högsta bergtopp i n.-v. hörnet af Italiens gräns till Frankrike, 4,750 m.
Mont Cenis (mång senī), bergtopp mel. Ital. o. Frankr., s. om Montblanc, 3,592 m. Öfv. platån leder en berömd alpväg o. gm berget den 12 km. långa 1859/71 byggda tunneln, 1,254 m. öfver hafvet.
Mont d'Or (mångdår), berg i Auvergne, 1,884 m. h.
Montebell'o, it. by s. om Pavia, 2,119 inv. Slag 9/6 1800, 20/5 1859.
Mon'te Carlo, se Monaco.
Montecassīno, benediktinordens äldsta o. förnämsta kloster, nära it. st. Caserta.
Montecchi (-techi) o. Capuletti i Shakespeares «Romeo o. Julia» två fientl. familjer.
Montecris'to, klippö s. om Elba, bekant gm A. Dumas' roman »Grefven af M. C.».
Montecūculi, Raim., österr. gref. o. gen., f. 1608 Modena, befälh. i 30-år. krig., 58 fältmarsk., 64 mot turkarne, 72/75 mot Frankr., 74 ty. riksfurste, d. 81.
Montefiōre, Sir Moses, den gm sin storartade verksamhet bekante ind. filantropen, f. 1784, d. 1885 Ramsgate, 101 år gammal.
Montēlius, Gust. Oskar Augustin, arkeol. o. hist., f. 1843, 07 riksantikvarie. Skr.: Från jernåldern (69), Statens hist. museum (2:dra uppl. 74), Sveriges forntid (72/74), Lifvet i Sv. und. hednatiden (2:a uppl. 78), 1:a del. af »Sveriges hist. fr. äldsta tid t. våra dagar» m. m., dessutom redig. »Sv. fornminnesfören. tidskr.» (fr. 75) och »Nord. tidskr.» (fr. 80).
Montemayōr, Jorge de, port. skald, f. före 1520, d. 61. Grund. herderomanen gm sin Diana.
Montenēgro l. Zrnagora, konungarike på Balkanhalfön, mel. Albanien, Bosnien och Adriat. haf., 9,080 kv.km., 250,000 inv. Bergigt. Topp: Kom, 2,760 m. Prod.: ost, boskap, frukt. Hst. Cettinje. Öfr. städer: Podgoritsa, Dulcigno, Antivari m. fl. Rel. gr.-kat. På 1300-talet till 1389 lydstat und. Serbien. Därefter fejder med turkarne. 1566 blef M. ett sl. kyrkostat, hvars styresman, vladiken, af Peter d. st. gjordes t. lydfurste und. Ryssland. Själfständigt o. ärftl. furstendöme 1852, konungarike 1910. Nuvar. reg. Nikolaus (Nikola, Nikita) I, furste 60, kon. 10.
montēra, fr., färdiggöra, utrusta, smnsätta (en maskin).
Monterey (-rei), st. i n.ö. Mexico, 62,266 inv.
Mon'te Rōsa, topp på Penniniska alp., 4,638 m. h.
Monteroton'do, it. st. n.o. om Rom, 5,435 inv. Sl. 21/10 1867.
Mon'te San Angelo (-an'djelo), it. st. nära Adriat. haf., med 21,876 inv. Vallfartsort.
Mo'nte Sa'nto, »heliga berget», = Atos (se d. o.).
Montespan (mångtespang'), Franç. Athénaïs de, fr. markisin., f. 1641, gift 69 m. markis de M., 68/82
