multiplikand', lat., en af faktorerna vid multiplikation.
multiplikation, lat., mångfaldning; aritm., mångfaldigande af ett tal lika mnga ggr s. ett annat tal angifver. Resultatet kallas produkt l. multipel.
multiplikātor, lat., mat., en af faktorerna i multiplikation; fys., instr. f. att göra svaga galvan. strömmar märkbara, därigm. att dessa ledas gm talrika trådspiraler omkr. en fritt sväfvande, horisont, magnetnål, som därigm. ger större l. mindre utslag.
mul'tum, lat., mycket, rikliga tillgångar.
mullvad, Talpa europæa L., Insectivora, i Europa, n. och mel. Asien, lefver af insekter, maskar m. m., nyttig.
mullvadssyrsa, se gräshoppor.
mulåsnan, Equus hinnus, bastard af hingst och åsna, frambringas sällan, men mulan l. muldjuret, E. mulus, bastard af åsnehanne o. sto, användes mycket i bergstrakter för sin säkra gång.
mūmie, gm balsamering l. lufttorkning (naturl. m.) för förruttnelse skyddadt lik. Åtskill. folk, is. de gamla egypterne, förvarade gm balsamering sina aflidnas kroppar, ss. senare fynd visat.
mumma, ett af Christ. Mumme 1492 i Braunschweig först bryggdt mörkt öl.
Munch, 1) Pet. Andr., nor. hist., f. 1810 Kristiania, 41 prof. där, d. 63 Rom. Huf.-verk: Det norske folks hist. (51/63), 8 bd. — 2) Andreas, nor. skald, f. 1811 Kristiania, 60 prof. där, d. 84. Skr. dikt., dram., romanser m. m.
Münch-Bellinghausen, Eligius Frz Jos. v. (pseud. Friedr. Halm), ty. dram., f. 1806 Krakov, d. 71 Wien. Skr.: Der Fechter von Ravenna m. m.
München, hst. i Baiern v. Isar, 567,000 inv. Ärkebisk., univ., akad., konserv., måln.-gallerier, muséer (glyptoteket, pinakoteken m. fl.), Bavarias staty m. m.
München-Gladbach, se Gladbach.
Münchhausen, Hieron. Karl Friedr., hannov. frih. o. ry. ryttmäst., f. 1720, d. 81 Hannover. De vidunderl. berättelserna om M:s äfventyr smnskrifna af R. E. Raspe (d. 1794 London).
Munck af Rosenschiöld, Eberh. Zak., läkare, f. 1775, d. 40 ss. prof. i Lund. Förf.
mundering, kr., soldats beklädnad.
Mundt, 1) Theod., ty. förf., f. 1808, d. 61 ss. univ.-bibl. i Berl. Skr. estet. o. lit.-hist. verk, roman. m. m. — Hans hustru 2) Klara (pseud. Luise Mühlbach), förf., f. 1814, d. 73 Berlin. Skr. talr., is. hist. roman.
mun'dus vult dec'ipi, lat., världen vill bedragas.
municipāl, medelt.-lat., hör. t. stad. -samhälle, del af kommunalt landområde. Municipier, fornit. städer und. romersk öfverh., men m. själfstyrelse.
Mūnin, nord. myt., en af Odins korpar.
munk, gr., andlig, tillh. ngn viss fören. l. orden. -latin, dålig latin, som skrefs af munkarne und. medeltiden. -skrift, den skrift, på hkn urkunderna fr. 13/16 årh.äro skrifna.
Mun'kacs (-katsch), ung. st. v. Latorcza, 14,416 inv. Bisk., vinodl., bergverk. Fl. gngr belägr. och eröfr. 1821/23 Ypsilantis fängelse.
Munkaczy (-katsch'i), Mik., ung. genremål., f. 1846 Munkacz, 72 i Paris, d. 00. Mest bekant är hans tafla Kristus inför Pilatus.
Munktell, Joh. Teofron, mek. industriidk., f. 1805 Kärrbo, 26 verkmäst. vid myntverk., anlade 33 i Eskilstuna en mek. verkst., nu en af de största i Sverige. Framst. kom.-man., d. 87.
munläsa, läk., krampakt. smndragn. af käkmusklerna. Betänkl. sjukdom. Behandl.: smärtstillande medel, kloral, opium.
Münnich, Burkh. Kristof. v., ry. gref. o. statsm., f. 1683 Oldenburg, 21 i rysk tjänst, 32 gen.-fälttygmäst., eröfrade 36 Krim, 42
