M.-sjön, 2,263 inv. Slag 22/6 1476.
Musa, L., Musaceæ. Bananen, M. paradisiaca L., o. pisangen, M. sapientium L., öfverallt i trop., har välsmak., ätliga frukter; blad o. bladfibrerna tekn. o. ekonomiskt viktiga.
Musagētes, gr. myt., binamn på Apollon.
Musaios (-saj'), 1) myt. gr. skald. — 2) gr. gram. i 5:e årh. e. K. Skr. epos. Hero o. Leandros.
muschplåster, se engelskt plåster.
mu'schik, ry., rättare mushik, bonde.
mūserna, gr. myt., sköna konsternas o. vetensk. gudinnor, döttrar t. Zeus o. Mnemosyne, voro: Erato, Euterpe, Kalliope, Kleio, Melpomene, Polyhymnia l. Potymnia, Terpsikore, Taleia o. Urania.
musēum, lat., offentl. åt vetensk. l. konst ägnad anstalt, is. saml. af konstverk, fornsaker, naturförem. m. m.
musīvarbeten = mosaik (se d. o.).
musīv|guld, kristallinisk fören. af tenn o. svafvel till oäkta förgylln. på trä, papp m. m. -silfver, pulveriser. tenn o. vismutamalgam t. oäkta försilfring.
musīk, gr., hos grekerna namnet på alla af muserna beskyddade konster, sedermera särskildt tonkonst, d. v. s. den konst, s. söker att gm toner och tonföljder förverkliga det skönas idé; indelas i teoretisk o. praktisk o. den senare a) betr. de yttre medl. i vokal- o. instrumentalm., b) m. häns. t. ändamål. i kyrko-, teater-, kammar-, konsert-, militär-m. m. m. Den västerl. m. utvecklade s. under medelt. gm uppfinn. af mensuralnoter, taktstreck, kontrapkt., flerstäm. sång m. m. o. nådde s. högsta blomstr. med Handel, Bach, Haydn, Gluck, Mozart, Beethoven. Nyare tidens tonkonst mest riktad åt det romant. och dramat. hållet.
muskatell'- l. muskātviner, söta viner af m.-drufvan, äro: Lachrymæ Christi, Lunel, Frontignac, Rivesaltes, Syrakusa.
muskler, lat., anat., de mel. 2 mot haa rörliga ben gående köttknippena, gm hks smndragn. o. uttänjn. dessa ben röra sig mot haa.
muskotträdet, Myristica L., Myristiceæ. Äkta m., M. fragrans, på Banda-öarna o. Molukkerna, lämnar muskottnötterna, hkas läderart., mångklufna fröhyll. komma i handeln under namn af muskottblomma. Af nötterna pressas olja, anv. i medicinen.
muskul|atūr, lat., smnfattning af en organisms muskler. -ös, muskelstark.
Muskö, ö i Östersjön, Sthms l.
musköt, fr., det i 16:e årh. uppkomna eldvapnet, s. utträngde hakebössorna.
muslīn, fint, gmskinl. bomullstyg.
Muspelhem, nord. myt., eldens värld s. om Ginungagap.
musseldjur, Conchifera, klass af blötdjur, hufvudlösa, oftast inneslutna mel. två med ett band förenade skal; ha gälar, lefva i hafvet, ofta i samhällen o. fastsittande å klippor.
mussel|guld, fint fördeladt m. gummi rifvet guld t. förgyllning och målning. -silfver, fint fördeladt, m. gummi rifvet silfver till försilfring o. målning.
mussēra, fr., skumma (om vin).
Musset (mysē), Alfr. de, fr. skald, f. 1810 Paris, d. där 57. Georges Sands älskare. Romantiker. Skr. berättelser, dikter m. m. Oeuvres compl. (76) 10 bd.
Mus'tafa, 1) Kara turk. storvesir 1676, belägr. 83 Wien, s. å. slagen där och strypt i Belgrad. — 2) Bairaktar, turk. statsm., f. 1755, mördade 08 sultan Mustafa IV o. sprängde sig själf i luften s. å. — 3) pseudonym f. A. E. U. Kuylenstierna.
Mustag = Karakorum (se d. o.).
mustahāfis, arab., turk. landsstormen.
