användn. af kir. instrum. för botande af någon åkomma. -īv, verksam. -ör, läkare, s. företager en. o.
operēra, lat., verka, företaga en operation.
operett', it., mindre opera.
operment', se auripigment.
opiāt, opiumpreparat.
opiniōn, lat., mening, is. den offentliga meningen.
opinionsnämnden, af lika många ledamöter från 1:a o. 2:a kammaren (tills. 48) utsedd nämnd. s. gm omröstn. afgör, huruvida högsta domstolens ledamöter skola vid sina ämbeten bibehållas.
Opitz, Martin, ty. skald, f. 1597 Bunzlau, d. 39 Danzig. Förtjänt om språk o. prosodi.
ōpium, gr., den torkade mjölksaften ur fruktkapslarna af vallmo. Innehåller: morfin, nikotin, codeïn, narceïn m. m. Besk, giftig. Läke- o. bedöfningsmedel (i piller l. rökadt i pipa). Fabriceras förnämligast i O.-Ind., konsumeras i största mängd i Kina.
opodel'dok, ett halfflytande läkemedel till utvärtes bruk, mot reumatism m. m.
opolitisk, oklok.
opopo'nax, gr., en välluktande essens.
Opor'to, port. Porto, port. st. vid Douro o. Atlanten, 168,000 inv. Hamn, handel, bisk., katedr., opera, akad., bibliot., bot. trädg.
oposs'um, af pungdjurens ordning. Didelphys virginiana Shaw, 50 cm. l., i N.-Amer., blodtörstigt rofdjur, lämnar pälsverk och ätbart kött.
Oppeln, ty. st. i Schlesien vid Oder, 30,769 inv. Fabr.
Oppenheim, st. i Rhenhessen vid Rhen, 3,696 inv. Vin.
Oppert, Jul., orientalist, f. 1825 Hamburg, sed. 57 prof. i Paris, d. där 05. Tolkade fornpers. och assyr. kilskrifter. Förf.
oppidān, lat., stadsbo.
oppon|ent', lat., motståndare. -era, motsäga.
opportūn, lat., läglig. -itēt, läglighet. -ist', person, s. vet att begagna sig af tillfället.
opposition, motstånd; polit., motparti mot regeringen; astron., en planets ställn. midt emot en annan.
opprimēra, lat., undertrycka.
oprioriterad fordran, hand., fordran utan förmånsrätt.
Ops, rom. myt., fruktbarhetens gudinna.
optatīv, se modus.
optīk, gr., läran om ljuset. I inskr. bemärkelse sysselsätter sig o. med ljusets rätlin. rörelse, under det den öfriga delen sönderfaller i dioptrik (ljusets brytning) o. katoptrik (reflexion o. spegling).
op'tiker, gr., opt. instr.-makare.
optimāter, i forna Rom de förnämas o. rikas parti.
op'time, lat., ypperligt.
optimism', lat., åsikt, att denna världen är den tänkbart bästa; grundad af Leibniz.
op'timus max'imus, lat., den bäste o. störste, Jupiters tillnamn.
option, lat., val. -s valrätt, is. vid fråga om att öfvertaga en annans anbud på egendom o. d.
opul|ens', lat., öfverflöd. -ent', rik.
Opun'tia Tourn. et Haw., fikontistel, Cacteæ. O. vulgaris Mill., i S.-Amer., S.-Europ. o. N.-Afr., lämnar välsmakande frukter. O. coccinellifera L., fr. Mexico, användes vid kochenillodling.
o'pus, lat., verk.
ōra, lat., bed! o. et labōra, bed o. arbeta! o. pro nobis, bed för oss!
orākel, lat., gudarnes utsago om det tillkommande; tempel, där svar meddelades.
Oran, befäst st. i Algeriet vid O.-viken, 89,253 inv. Hamn.
orange (-angsch'), fr., frukten af o.-trädet. Se Citrus.
orangelogen (årr'endschlåschen), eng.-protestant. fören. i Irld, riktad mot katolicismen; stift. 1795, formligen upplöst 1836, dock ännu kvarlefvor.
orangeri (-scherī), fr., drifhus.
orangist', medlem af orangelogen (se d. o.).
orang-utāng, »skogsmänniska»,
