d. 18 Harzburg. — 5) O. af Wittelsbach, stamfar för bai. furstehuset, f. omkr. 1120, d. 83. — 6) O. I, kon. af Baiern, son t. Maximil. II, f. 1848, kon. 86, vansinnig. — 7) O. I, kon. af Grekld, f. 1815 Salzburg, son af Ludv. I af Baiern, kallad till Grekld 33, afsatt 62, d. 67 Bamberg.
Ottokar, böhm. kon., 1251 hert., 53 kon., 73 förklarad i akt af kon. Rudolf, stup. 78 på March-fältet.
otto|mān, turk. hvilobädd. -mānsk, turkisk.
Otway (ott'we), Thom., eng. dram., f. 1651 Trotton, d. 85. Skr.: Venice preserved m. m.
oubliette (ubliätt'), fr., fängelsehåla med en fallucka, hvari fångar fordom nedstörtades o. öfverlämnades åt glömskan.
Oudenaarde (audenārde), belg. st. v. Schelde, 6,572 inv. Sl. 11/7 1708.
Oudh, se Audh.
Oudinot (udinå), 1) Nicol. Charl., hert. af Reggio, fr. mar sk., f. 1767 Bar le Duc, deltog i Nap. I:s krig, förde 23 1:a armékåren till Span., 42 guv. för Invalidhuset, d. 47. — Hans son 2) Nic. Charl. Vict., f. 1791, sed. 09 i Nap. I:s fälttåg, 35 gen. i Algeriet, anförde 49 expedit, mot rom. republ., 51 befälh. för nat.-gardet, d. 63.
Ouessant (uesang'), fr. ö vid Bretagne. Sl. 27/6 1779.
où est la femme (û ä la famm), fr., »hvar är kvinnan?» Ordspr., söker eft. kvinnan ss. anstifterska till intriger, brott o. d.
Ouida (uīda), se Ramée.
Ouro-Prēto (ojru-), ford. Villarica, brasiliansk st., 59,249 inv. Guld.
Ouse (ūs), fl. i Engld, förenar sig med Trent t. Humber, 240 km. l.
out|rigger (aut'riggör), eng., sport., utriggare, kapproddbåt med årklykorna utanför relingen. -sider (-saj'dör), kapplöpningshäst utan utsikt att vinna.
ouvertyre (uvertyr), öppning, inledn. till en opera, ett oratorium o. s. v.
ovāl, lat., äggrund.
ovambo, negerfolk i v. S.-Afrika.
ovārium, lat., äggstock; äggsamling.
ovation, lat., hos romarne mindre triumf; hyllning.
Owen (åen), 1) Rob., eng. socialist, f. 1771, sökte 23/27 stifta ett kommunist. samfund i Amer., d. 58. — 2) Samuel, mek., f. 1774 Engld, 04 till Sverige, byggde den 1:a passagerarångbåt där, d. 54. — 3) Sir Rich., eng. naturf., f. 1804, förest. för nat.-hist. afdeln. af Brit. museum, d. 92. Paleontolog. Förf.
Overbeck, 1) Friedr., ty. mål., f, 1789 Lübeck, d. 69 Rom. — Hans brorson 2) Joh., arkeol., f. 1826 Antwerpen, sed. 53 prof. i Leipzig, d. 95.
Overweg, Ad., ty. afrikares., f. 1822 Hamburg, 49/55 i Sahara, d. 52 Maduari vid Tsad.
Ovīdius Naso, Publius, rom. skald, f. 43 f. K., d. 17 e. K. Tomi. Skr.: Metamorphoses, Ars amandi, Tristia, Fasti, Epistolce ex Ponto m. m.
Oviēdo, sp. st. i Asturien 48,103 inv.
ōvum, lat., ägg.
oxalīt, min., oxalsyrad järnoxidul i brunkol.
oxālsyra, H2O2C2O2, en i förening med baser i växtriket mycket utbredd syra. Framst. i stort gm sågspåns upphettn. m. en blandn. kaustikt kali o. natron. Färg- o. luktlös, mycket sur, löslig i vatten, giftig. Användes i kattuntryckerier m. m.
oxel, se Sorbus.
Oxen, stjärnbild o. 2:a tecknet i djurkretsen.
Oxenstjerna, gammal sv. ätt, som härstammar från Bengt Nilsson, riksråd und. kon. Albrekt. 1) Bengt Jönsson var en af de mest inflytelserika männen und. kon. Kristoffer, riksförest. jämte s. bror Nils 1448, d. omkr. 50. — Hans son 2) Jöns Bengtsson, f. 1417, blef 48 ärkeb. i Upps., var Karl Knutssons itrige motstånd., fördref denne 57 och styrde Sverige s. riksförestånd., till Krist. I 63 förde honom fången till
