km.; 2) stat i Brasil., 221,319 kv.km., 249,491 inv. Hst. Curityba.
parānoia, gr., läk., förryckthet (en sinnessjukd).
pāranötter, se Bertholletia.
paraply, fr., regnskärm.
parasīter, gr., till såväl djur- s. växtriket hör. organismer, s. ant. h. o. h. eller delvis lefva på andra djurs l. växters bekostnad.
parasoll', fr., solskärm.
paravent (-vang'), fr., vindskärm, fönsterlucka.
parbleu (-blö), fr., minsann! för tusan!
Par Brikoll', vittert musikal. sällskap, stift. af Kexél 1774. Högtidsd. 4/12
par'cer l. moirer, gr. myt., ödets gudinnor: Kloto, som drar msks lefnadstråd från sländan, Lakesis spinner o. Atropos afklipper den.
pardōn, fr., nåd.
parenkym, gr., läk., körtlarnas grundbeståndsdel.; bot., ett slags cellväfnad hos växterna.
parent|ālia, lat., begrafningshögtidligh. -ation, liktal.
parentēs, gr., i en sats inskjuten anmärkn. o. tecken därför ( ) l. — —.
parēra, lat., lyda; slå vad; afböja hugg l. stöt; tvärstanna en häst.
pāresis, gr., ofullständig förlamning.
par et im'par, lat., jämt och udda.
par excellence (-sällangs'), fr., företrädesvis.
parfors fr., med våld; p.-jakt, jakt, hvarvid villebrådet förföljes af hundar o. beridna jägare.
parfym|er, fr., välluktande, naturl. l. med konst framställda ämnen, is. fr. växtriket (eter. oljor, hartser). -era, göra välluktande.
pāri, it., se al pari.
pāria, gr., mska på samhällets lägsta trappsteg; i O.-Ind.: en från alla andra kaster utesluten samhällsklass, is. kring Madras.
pariān, ett pariskt marmor liknande gulhvitt porslin, s. användes till statyetter o. d.
pāria vōta, lat., lika rösttal.
Parīma, se Sierra P.
Parīs, Frankrikes hst. v. Seine, 7,802 har, 2,763,300 inv. (med förstäderna 3,250,000), 73 bulevarder, Avenue des Champs-Elysées, Rue Rivoli m. fl., Place de la Concorde, Place Vendôme, Place Royale, Bastiljplatsen, Marsfältet; 28 broar; slotten Tuileries (förstördt 1871), Louvre, Palais-Royal, Luxembourg; Hôtel de ville, Industripalatset, Invalidhotellet, observ., Centralhallarna m. 3,200 bodar; 69 kat. kyrk. (däribl. Nôtre Dame, Madeleine, Panthéon, St. Sulpice), 47 protest, kyrk.; 37 teatrar; Vendômekolonn., Luxorobelisken, Julikolonn., triumfbågar, statyer; univ., Sorbonne, mus.-konservat., École polytechn., bibl. o. muséer, Jardin des plantes, konstskol., kyrkogården Père Lachaise m. m. Katakomber, kanaler. Bland omgifningar märkas: Boulogne- o. Vincennesskogen m. fl. P. är befäst såväl med bastionerade fronter s. med fria fort.
Pāris, gr. myt., son till kon. Priamos af Troja, afgjorde skönhetsstriden mel. Hera, Atene o. Afrodite t. den senares fördel; bortförde Helena, föranledde därigm troj. krig., dödade Akilleus o. föll själf för Filoktetes.
Paris, Gaston, ber. fr. språkforsk. o. litt.-hist., f. 1839, d. 03. Skr.: La vie de Saint-Alexis, La poésie du moyen âge m. m.
parīsblått = berlinerblått.
parisk marmor, hvit marmor fr. ön Paros.
paritēt, lat., likhet i rättigheter, is. olika trosförvanters i sma stat.
park, eng., inhägnad skogstrakt för uppföd. af villebråd l. till promenadplats; kr., all f. en belägring erfoderlig artilleri- o. ingenjörmateriel.
Pārker, 1) Theod., amer. teol., f. 1810 Lexington, längre tid predikant i Boston, d. 60 Florens. Frisinnad, verksam motst. t. slafveriet. P:s samtl. skr. öfvers. på
