per ca'pita, lat., efter hufvudtal, eft. antal personer.
perch (pörtsch), eng. längdmått = 5,5 yards = 5,029 m.
percheron (-rång'), namn på starkt byggda hästar, ursprl. fr. franska landsk. Perche.
Percy (pörsi), Thom., eng. skald, f. 1728, d. 11 ss. bisk. i Dromore (Irl.). Utg. »Reliques of anc. engl. poetry» m. m.
Perdikk'as, Alex. d. stores fältherre, eft. dennes död 323 f. K. riksförestånd., 321 mörd. af sina soldater.
perduell'io, lat., högförräderi.
pēreat, lat., ned med!
Perēen, g. geogr., den ö. om Jordan belägna del. af Palestina.
Peregrīnus Prōteus, kristen svärmare, s. 168 enl. sagan brände upp sig själf v. olymp. spelen.
Pereire (-rär), 1) Jacq. Émile, f. 1800, d. 75, o. hans bror 2) Isaac, f. 1806, d. 80, fr. bankirer, grund. af Crédit mobilier (52).
Père Lachaisc (pär laschäs), se Lachaise o. Paris.
perenna, lat., mångåriga (om växter).
père noble (pär nobbl), fr., »ädel fader», teat., innehafvare af fadersrollen i tragedien.
Perēz, Anton., sp. statsm., f. 1539 Aragonien, 67 min., 81 häktad f. sitt förhåll, t. kon:s älskarinna prins. Eboli, flydde 90, d. 11 Paris.
per fas, se fas.
perfekt', lat., fullbordad, fullkomlig.
perfekt'um, lat., verbets tidsform f. fullbordad handling.
perforation, lat., gmborrning; kir., gmbrytn. af väggar (ex. tarmarnas) gm sår och varbildn.
perforēring, lat., pappers genomborrande f. dess särskiljande i vissa delar (ex. frimärk.).
pergament', lat., särsk. beredd, ogarfvad djurhud, anv. till skrift, ritningar, bokband m. m. -papper, olimmadt papper, s. gm inverkan af svafvelsyra gjorts likt p.; anv. vid sockertillverkn., ss. surrogat för papper m. m.
Per'gamos, g. geogr., st. i Mysien; sed. hst. i Pergameniska riket; stort bibl., tempel, teater, palats, vattenledning. Nu Bergama.
pergamott, se bergamott.
pe'rge, lat., gå på! Vidare!
Pergolēse, Giov. Battista, it. komp., f. 1710, d. 36 Pozzuoli. Komp. operor, kyrkomusik m. m.
Perian'dros (lat. Perian'der), en af Greklands »sju vise», 629/585 f. K. härskare i Korint. Valspråk : allt med varsamhet.
perīculum in mōra, lat., fara vid ett uppskof, öfverhängande fara.
peridrom, gr., pelargång, galleri.
Perier (-riē), 1) Casimir, fr. statsman, f. 1777, bankir i Paris, 28 fin.-min., 31 konseljpres., d. 32. Hans son 2) Casim., statsm., f. 1811, 71/72 inr.-min., d. 76. — Dennes son 3) Casimir-P., Jean Paul Pierre, f. 47 Paris, 93/94 min.-pres. i deputeradekammaren, 94/95 fr. republ.:s presid, d. 07.
periferī, gr., omkretsen af en kroklinig figur.
perigēum, gr., astron., den pkt af månbanan, s. är närmast jorden. Jfr. apogeum.
Périgord (-går), ford. ländsk. i s.v. Frankrike. Tryfel.
Périgueux (-rigö), hst. i fr. dep. Dordogne, vid Isle, 31,976 inv.
perihēlium, gr., astron., den pkt på en planets l. komets bana, s. är närmast solen. Mots. aphelium.
perikardītis, gr., läk., inflammation i hjärtsäcken.
Periklēs, gr. statsm., sed. 468 f. K. af stort inflyt. i Athen, s. han prydde m. konstverk o. höjde t. största blomstr.; talare o. fälth., d. 429 i pesten.
perikōper, gr., årl. bibeltexterna f. sön- o. helgdagar.
Perim, eng. befäst ö i Bab el-Mandeb.
perimēter, gr., omkretsen af en rätlinig figur.
Peringskiöld, Johan, förut Peringer, arkeol., f. 1654, 93 sekret, i
