dennas vikt ss. planets höjd till längden. Mångfald, anv. i praktiken.
Plāna, Giov. Ant. Amad., it. astron. o. mat., f. 1781, d. 64 ss. direkt. f. observ. i Turin. Skr. teorien f. månens rörelse.
planēra, lat., jämna.
planetārium, lat., maskin för att åskådliggöra planeternas rörelse kring solen.
planēter, gr., himlakroppar, s. röra sig i nära cirkelformig bana kring solen o. af henne erhålla ljus o. värme. De stora p., ordn. efter afståndet från solen, äro: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus. Mel. Mars o. Jupiter of. 260 småplaneter (asteroider l. planetoider) uppt.
planetoīder, gr., se planeter.
planimēter, gr., instrum., s. anger ytinnehåll, af en plan fig., då man för ett vid detsma fäst stift utefter figurens omkrets.
planimetrī, gr., läran om plana geom, storheter.
plan-konkav, plan-konvex, se lins.
plank'ton, gr., »det drifvande», mikroskop, organismer ur växt- l. djurriket, kringdrifvande i hafs- o. insjöars vatten.
planritning, af bildn. af ett föremål, sedt uppifrån.
plansch, fr., träsnitt, illustration i allmh. -ett', böjlig stålskena i snörlif.
plaque (plack), fr., eg. »plåt»; ordenskraschan.
plantage (-tāsch), fr., större planter., is. af handelsväxter.
Plantagenet (pläntädd'schennett), binamn på den i Engld fr. 1154/ 1399 i rät nedstig. linje o. därifr. t. 1485 m. sidogrenarna Lancaster o. York härsk. grenen af huset Anjou.
plaquette, plakett, fr., namn på små gjutna reliefplattor l. skådemynt.
plast|īk, gr., bildhuggarkonst. -isk, bildbar, kroppslig.
Plataiai (-tajaj; lat. Platææ), g. geogr., st. i Boiotien. Slag 479 f. K.; 372 f. K. förstörd af tebanerna.
platān, Platanus L., Artocarpeæ. — P. occidentalis, i N.-Amer., P. orientalis, i orienten; veden till virke. Den orientaliska arten i forntiden berömd ss. det skönaste bland vilda träd.
Platen, Aug. v., ty. gref. och skald, f. 1796, d. 35 Syrakusa. Skr. dikt, dram., epos m. m.
Platen, 1) Fil. Jul. Bernh. v., frih., milit., f. 1732, 95 gen. o. befälh. i Skåne, 96 gen.-guv. i Pommern, 99 fältmarsk., d. 05. — Hans son 2) Baltsar Bogisl. v., gref., milit., statsm., f. 1766, fången i slag. v. Hogland, 09 statsr. o. kont.-amir., 13 gen.-guv. öf. Jylland och Slesv.-Holst., 14 sv. kommissarie i Norge, 27 riksståthåll. där, d. 29. Mest bekant gm Göta kanals bringande till stånd.
Plater, Vladisl., polsk gref., huf.-man f. polska emigrant., f. 1812, sed. 63 i Schweiz, d. 89, 1844/77 g. m. Karoline Bauer (se d. o.).
plateresk'-stil, sp. renässansstilen 16:e årh., erinrande om rikt gmbrutet guldsmedsarbete.
platīna, kem., Pt = 194, metall. element; hvit, mjuk, förekommer i små korn l. tills. med andra ädla metall., alltid gedigen, smältbar i knallgaslågan (2000°). Eg. v. 21,5. Anv. vid svafvelsyretillverkn. och till många kem. appar.
platinering, föremåls öfverdragande med en tunn platinahinna, verkställes på järn o. stål m. lösn. af eter. platinaklorid, på koppar o. mässing m. platinasalmiak o. vinsten l. gm galvan. strömmens inverk. på en lösn. af platinasalmiak med ammoniak. På porslin inbränner man med basiskt vismutnitrat fälld platina l. platinasalmiak.
platityd, fr., platthet.
Pla'ton, gr. filos., f. 429 f. K. Athen, Sokrates' lärj., begaf sig eft. dennes död 399 på resor, återvände 389 t. Athen o. lärde i den s. k.
