kv.km. med omkr. 13 mill. inv., delades i Stor-P., Lill-P. o. Litaven. — Hist. Förste fursten af P., Mieczyslav, fick 963 P. i förlän. af kejs. Otto I och införde kristend.; hans efterträd. Boleslav I Krobri, egentl. grundl. af polska riket, reg. 992/1025 o. antog 1025 kon.-tit. Kasimir III, d. st., 1333/70, utvidg. P., och m. Jagello börj. 1386 Jagellonernas dynasti. Und. dennes son, Kasim. IV (1446/92), uppnådde P. sitt största välde. Med Sigismund II, d. 1572, utgick Jagellonernas ätt och P. blef valrike. 1575/87 Stef. Batory kon. i P., 1587/1668 huset Vasa på tronen. 1697/1763 huset Sachsen med Aug. II, d. starke, och Aug. III; 1764/95 Stanisl. Poniatovski kon., und. hkn 1772 P:s 1:a deln. mel. Ryssld, Preussen o. Österr. o. 93 dess 2:a deln. mel. Preuss. o. Ryssld ägde rum. 1795 försiggick P:s 3:e deln. mel. Ryssld, Österr. och Preuss., hvarefter P.s välde var slut.
Polen, ry. provins, med officiell ben. sed. 1874 Generalguvernementet Varschjav, t. 1866 under egen förvaltning, 1127,38 kv.km., omkr. 9,4 mill. inv. Flod.: Weichsel, Bug, Warthe. Omkring floderna bördigt, ¼ skogar, moras, vattendrag. Hufvudnär.: landt- och bergsbruk, industri. Prod.: spannmål, ullvax, olja, trävaror, borst. Huf.-rel.: rom.-kat. Hst. Varschav. Andra städ.: Kalisch, Lublin, Plock, Lodz. Pol. ind.: 10 guvernement.
polen'ta, it. rätt af majsmjöl.
poler, de båda ändpktrna af is. en himlakropps skenbara svängningsaxel; fys., de två pktr på en galvanisk stapel l. magnet, där den elektriska l. magnetiska kraften är störst.
polēra, lat. Metaller poleras gm gnidn. m. putskalk, trippel, smär, gel, glashårdt stål (polerstål). agatjaspis, blodsten. Trä poler. gm ingnidn. m. olja o. schellack, löst i sprit.
Polhem (förut Polhammar), Kristof., mek., f. 1661, 93 bergsmekaniker, 16 adlad, d. 51. Uppl. mnga bergverks- och fabriksmaskiner, byggde en docka i Karlskrona m. m.
polhöjd = bredd.
polischinell, fr. (it. Pulcinella), stående kom. mask i it. lustspelet.
Polignac (pålinjack'), 1) Armand Jul. Marie Her. de, fr. hert., f. 1771, häkt. 04 f. smnsvärjn. mot Nap. I, frigifv. 14, följde Karl X i landsflykt, d. 47. — Hans bror 2) Jul. Aug. Arm. Marie de, först grefve, sed. furste, f. 1780, 29 min.-pres., förf. t. ordonnanserna, s. framkallade julirevolut. 30, s. å. insatt på Ham, 36 benåd., d. 47 Paris.
poliklinīk, gr., »stadsklinik», ambulatorisk klinik, behandl. af sjuka i deras bostad, i kliniken l. som infinna sig för tillfället.
poliomyelītis, se barnförlamning.
polīs, gr., statsmynd., s. har att vaka öfv. samhällets o. de enskildes välfärd o. säkerhet. Heml. (detektiv) p., ej uppträdande i uniform, således oigenkänlig ss. p.
polis (fr. police), försäkringsbref, kvitto på inbet. försäkr.-afgift.
politess', fr., artighet, belefvenhet.
politīk, gr., statsvetensk., statskonst. Inre p., syssels. sig med en stats egna förhåll., yttre p. med ställn. till en främmande stat.
polityr, lat., glans; belefvenhet.
Polk (påk), Jam. Knox, n.-amer. statsm., f. 1795, republ. pres. 45/ 49, d. 49 Nashville.
pol'ka, urspr. böhm. dans i 2/4 takt.
polljus, se norrsken.
Poll'ux, se Dioskurerna.
Po'lo, Marco, it. res., f. omkr. 1256 Venezia, d. där 23. Resor i inre och ö. Asien.
polo, ostind. bollspel till häst.
polonäs, fr., polsk, chevaleresk
