produkt. i medeltal 100 mill. ton. Af p. beredes stärkelse, sprit, p.-mjöl, dextrin, o. p. anv. äfv. ss. kreatursfoder. Af bären ett narkotiskt extrakt. Af p. finnas mer än 400 varieteter. -sjukan, förorsakas af en parasit. svamp, peronospera, (se d. o.).
Potchefstroom, distr.-hufvudort i den brit. Transvaalprovinsen, omkr. 10,000 inv.
Potemkin (patjomm'-), Greg. Alexandrov., ry. furste o. milit., f. 1736 v. Smolensk, 76 kejs. Katarina II:s älskare, eröfrade 83 Krim o. 88 Otsjakov, d. 91 Bessarabien.
potens', lat., kraft, alstringsförmåga; mat., i inskränkt betydelse = dignitet (se d. o.), i vidsträckt bemärkelse en algebraisk storhet, upphöjd t. hkn exponent s. helst (ex. a½).
potentāt, lat., maktägande, härskare.
potentialitet, lat., möjlighet; filos., egenskap att vara till som möjlighet i en lägre, outvecklad form. Mots. aktualitet.
potentiell', med.-lat, s. möjligt förhandenvar.; medelbart verkande.
Poten'za, it. prov., se Basilicata. Hst. P., vid Busento o. på Apenninerna, m. omr. 16,186 inv., bisk.
Potifar, »den åt (solguden) Ra invigde» namn på såväl Josefs husbonde (1 Mos. 39) som på Josefs svärfar (1 Mos. 41:45).
Potocki (påtått'ski), Alfred, österr. gref. o. statsm., f. 1817, 61 ärftl. riksråd, 70/71 min.-pres., d. 89 Paris.
Potomac (påtåmäck'), fl. i N.-Amer., uppr. på Alleghanyberg., utf. i Chesapeakviken, 550 km. l.
Potōsi, st. i Bolivia, 20,910 inv. Bergverk.
potpourrī, smnställn. af olika melodier till ett tonstycke.
Potsdam, preuss. reg.-omr., 20,638 kv.km., 2,327,810 inv. Hst. P. vid Havel, 61,305 inv. Slott.
pottaska l. kolsyr. kali, K2O2CO =138, framställes ur växters aska l. ur kalihalt. mineral, är hvit, lösl. i vatten; anv. t. framställn. af andra kalisalter o. vid tvålfabr.
Potter, Paul, holl. mål., f. 1625, d. 54 Amsterdam.
pottfisk l. kaskelot, Physeter macrocephalus L., hör. t. hvaldjuren, i Atlantiska o. Stilla hafven, ända till 30 m. l. Innehåller i ihåligheter i hufvud. o. längs ryggen hvalraf (spermaceti), lämnar äfven ambra.
pottkäs (-tjäs), sönderstött gammal ost, begjuten med konjak.
poudre (pûdr), fr., pulver, puder; p. de riz (-dö ri'), »rispulver», torrt hvitt smink af finaste rismjöl.
Pouillet (pujä), Cl. Serv. Matth., fr. fys., f. 1790, d. 68 ss. prof. Paris. Skr. Élem. de phys. et de météorol. m. m.
pound (paund), eng. vikt; 1 troy. p. = 373,24 gram; 1 avoir dupois p. = 453,59 gram.
pour le mérite (pur lö merit'), af Fredr. d. st. 1740 stift, ord.; 1 klass.
pourparler (purparlē), fr., samtal.
poussera se pussera.
Poussin (pussäng'), 1) Nicolas, fr. mål., f. 1594 Normandie, d. 65 Rom. — Hans lärj. o. svåger 2) Gaspard (egentl. Dughet), mål., f. 1613 Rom, d. där 75.
pouvoir (puvåar), fr., makt, förmåga.
Posso di Borzo, Karl Andr., gref., ry. diplom., f. 1764 Corsica, 03 i ry. tjänst, 14/32 ry. sändebud i Paris, d. 42 Paris.
Pozzuōli, it. st. vid Tyrrhen. hafvet, m. omr. 22,907 inv. Bisk.
poäng', fr., se point.
p. p. förk. för per procura; (på telegr.) post payée.
p. p. förk. på pianissimo.
p. p. c. (på visitkort), pour prendre congé, för att taga afsked.
Pradier (pradjē), Jam., fr. bildh., f. 1792 Genève, d. 52 Paris.
præ . . . se pre . . .
prætor, lat., anförare; till 449 f. K. titel f. rom. konsulerna, sedan för vissa domare; ståthållare.
