concolor L., »Amerikas lejon», till kattsläktet hör., blodtörstigt, men fegt rofdjur i Syd- och Centr.-Amerika samt Förenta staterna, 1,2 m. l., rödbrun.
pump, maskin f. vätskors lyftande i rör gm hydrauliskt l. atmosfär. tryck; äro af flere slag, ss. tryck-, sug-, centrifugal- o. rotations-p. Brandsprutan består af två tryckpumpar m. gemensam vindkittel.
pulmo, lat., lunga. -när, lung-.
pumpernickel, ett i Westfalen brukligt, groft o. kliartadt, syrligt rågbröd.
pumphjul, vattenlyftningsmaskin, best. af ett i en ränna gående skofvelhjul.
Pūna, st. i Främre Indien vid Muta, 153,320 inv.
punch (pönsch), den eng. harlekinen; (P.), äfven en i London sed. 1848 utkommande satirisk tidskrift.
punctum sa'liens, lat., det första lifstecknet i ett utlegadt ägg; hufvudfrågan i en sak.
pund, dan. vikt = 500 gram.
pundit, eg. pandit, d. v. s. lärd, tit. på ind. lärde, motsvarande vår doktorstitel.
pungdjur, Marsupialia, ordn. bl. däggdjuren; oftast ha honorna på buken en punglik hudflik, hvari de outvecklade ungarna bäras lång tid efter födelsen; inhemska i Australien, östra ostindiska öarna; några få i Amerika. Dit höra kängurun (se d o.), pungmården (Dasyurus), pungråttan (Didelphys) m. fl.
pūnier, namn på kartagerna ss. fenicernas afkomlingar.
puniska krigen, de tre krig, s. mel. Rom o. Kartago ägde rum 264/241, 218/201, 149/146 f. K. samt slutade med Kartagos undergång.
pūnisk trohet, ordstäf för trolöshet.
punkt, lat., skiljetecken i slut. af en mening; geom., en linjes gränser; mus., tecken, att tonen, efter hkn p. står, skall ökas m. hälften af sin längd. -ēr konsten att spå medelst punkter. -ēr skuggning af ett kopparstick medels punkter.
punktūrstift, lat., stålspetsar, s. vid tryckning instickas i papperet för dess kvarhållande samt inpassande vid vidertrycket.
puns, med bokstäfver, siffror, figurer o. d. försedd stålstämpel f. deras inslående i metall.
punsch (eng., af pers. punj, fem), egentl. dryck af 5 beståndsdel., nu af vatten, socker, arrack.
Punta Arēnas, chil. koloni i Patagon. v. Magalhães' sund.
pupill', lat., myndling.
pupill', lat., ögonsten; öppningen i ögats regnbågshinna, vidgar sig i mörkret.
puppa, ty., insektern. förvandlingsform mel. larv o. färdig insekt.
pur, lat., ren, oblandad; bara. -ism', l. språkrensning, sträfvan att befria modersmålet från alla främm. ord. -ist', språkrensare.
Purāna, sanskr., hinduernas hel. böcker.
puré, pyré, fr., soppa af skidfrukter, grönsaker m. m.
purg|antia, lat., = afför. medel. -ation, rening, afföring. -era, rensa, rena, begagna afför. medel.
purgatōrium, lat., se skärseld.
Purīm, hebr., jud. fest t. minne af judarnes föregifna räddn. gm Ester o. Mardekai. Omtalas i Esters bok.
purism', purist', se under pur.
Puritāner, se presbyterianer.
Purkinje, Joh. Evangelista, böhm. fysiol., f. 1787, 49 prof. i Prag, d. där 69. Talr., viktiga upptäckter.
purpur, lat., de gamles violettröda färgämne, s. framställes af de i Medelhaf. förekomm. p.-snäckorna; sed. äldsta tid. symbol för majestät.
purpurīn, purpurrödt färgämne af krapprot; framställes äfven af alisarin. Anv. till färgning o. tygtryck.
purpurlack = krapplack (se d. o.).
Pusey (pjūse), Edw., anglik. teol., f. 1800, prof. i Oxford, stift. 33 puseyismen (närmande till
