Nikaia 325 firas på den 1:a söndagen eft. fullmånen närmast eft. vårdagjämning., o. kan sål. ej infalla före 22/3 l. senare än 25/4.
Påskallavik, köping i Kalm. l. vid Kalm. sund, 400 inv. (08).
Påskön, den östligaste ön i Oceanien, 118 kv.km, 600 inv. Uppt. på påskdagen 1722 af holländaren Roggeveen.
påssjuka, lat. Parotītis, läk., inflammation i o. ansvällning af körteln framför örat, stund. äfven af hakan o. halsen; uppträder ofta epidemiskt o. då vanl. utan fara, men åtföljer äfven svåra infektionssjukdomar o. då betänklig. Behandl.: värme, grötar, våtvarma omsl., laxermedel.
Päijänne, se Finland.
Päivärinta, Pietari, fin. förf. f. 1827 i n. Finland, har skr. skildr. ur folklifvet.
pär (fr. pair, eng. peer), i Frankrike till 1848 o. i England titel på medlem af högadeln, som blott kan dömas af sina likar o. äger säte i öfverhus (i Frankr. i pärskammaren).
pärlemor, det inre lagret af pärlmusslans o. några andra musslors skal, m. egendoml. färgspel; anv. till knappar, spelmarker, prydnader m. m.
Pärlfloden, se Sikiang.
pärlhönan, Meleagris Oken, till hönsfågl. hör. släkte. Vanl. p., M. numidica Oken, i v. Afr., förvild. i Centr.-Amer., V. Ind., 89 cm. l.
pärlmusslor, sdna som alstra äkta pärlor, äro hafs-p. Meleagrina margaritifera, i Ind. hafv., Stilla haf. m. m., och flod-p., Margaritana margaritifera, som förekomma äfven i Sverige; konstgjorda pärlor göras af dugongtänder, alabaster, med vax öfverdragna glaskulor, metaller, samt skäras äfv. af cylindr. glasrör o. slipas.
pärlor, äkta, se pärlmusslor.
pärlsot, dödl. sjukd. hos nötboskap, yttrar sig i knölbildn. på bröst- o. bukhinnan, lungorna, lymfkärlen.
pärlstil, näst minsta boktrycksstilen.
päron, Pyrus communis L., Pomaceæ, vildt i Europa o. norra Asien; allm. odlad kärnfrukt med många varieteter (bl. a. bergamotter), anv. äfven till beredn. af vin o. ättika; träet t. träsnitt, bildhuggeriarbeten m. m.
pöbel (af lat. populus, folk), lägsta folkklassen, is. den gm lågsinthet o. brist på bildn. utmärkta, slödder.
Pöppig, Edu. Friedr., ty. res. o. naturforsk., f. 1798, d. 68 Leipzig. Resor i Amer. Förf.
Q.
Q, q, 17:e bokst. i alfab., rom. taltecken = 500,000; förkortn. för Quintus, quæstor etc.
Q. E. D., quod erat demonstrandum, lat., hvilket skulle bevisas.
quadrīga, lat., fyrspann.
quadrille (kadrilj'), se kadrilj.
quadru|māna, lat., 4-händta djur, apor. — -peda, lat., 4-fotingar.
quæstor (kvestor), rom. fornk., rom. ämb.-man, s. hade att förvalta statsinkomsterna. Hans ämb. kvestūr.
Quaglio (kual'jo), Domenico, mål. inv. o. litogr., f. 1787 München, d. 37. Stamfar för en talrik konstnärsfamilj.
Quarnēro, vik af Adriat. haf. mel. Istrien o. Kroatien.
quart (kwårt), eng. våtvarumått = ¼ gallon (1,14 l.).
quarter (kwårtör), eng. sädesmått = 290,8 lit.
Quartier Latin (kartjē latäng'), studenternas kvarter i Paris.
qua'si (kvasi), lat., liksom; ger därmed smnsatta ord begreppet af ngt skenbart, ex. kvasi-konstnär.
quass'ia, Dec, Simarubeæ. Q. amara
