L., kvassiaträd, buske l. litet träd från V.-Ind. o. S. Amerika med officinell, bitter bark o. ved. lämnar fluggift, humlesurrogat m. m.
quatre (ka'ttr), fr., fyra. -mains (-mäng), pianostycke för 4 händer.
Quatrebras (kattrbra'), belg. by. Slag 16/6 1815.
Quatrefages de Bréau (kattrfasch' dö breå), Jean Louis Arm. de, antropolog o. etnolog, f. 1810, sed. 55 prof. i Paris, d. 92. Skr.: Physiologie comparée m. m.
Quatremère (kattrmär), 1) Ant. Chrys., fr. arkeolog, f. 1755 Paris, d. där 49. Skr.: Dict. de l'architecture m. m. — 2) Et. Marc,. orientalist, f. 1782 Paris, d. där 55 ss. prof. Skr.: Recherches s. l. langue et la litt. de l'Egypte m. m.
quatt'uor spēcies, lat., »fyra slag», de fyra räknesätten i hela tal.
Quebec (kwebäck'), befäst hst. i Nedre Canada vid S:t Lawrence, 68,840 inv. Citad., katedr., museum, univ., bibl.
Quedlinburg, st. i preuss. Sachsen vid Bode, 24,803 inv. Slott, fabr.
Queen's bench (kwīns bentsch), se King's bench.
Queen's county (kwīns kaun'ti), grefsk. i irl. prov. Leinster, 1,719 kv.km., 57,226 inv. Hst. Maryborough.
Queensland (kwīns-), brit. kol. (stat) i Austral. vid Stilla haf., 1,731,630 kv.km., 515,630 inv. Näringar: åker- och bergsbruk. Hst. Brisbane.
Queenstown (kwīnstaun), st. i irl. grefsk. Cork vid Atlant., 9,082 inv. Hamn, badort.
Querētaro (ke-), mex. st., 33,152 inv.
Quételet (ketlä), Lambert Ad. Jacq., naturf., f. 1796 Gent, d. 74 Brüssel ss. dir. för statist, centralkommiss. Skr. ang. social fysik m. m.
queu (kö), fr., svans, stjärt, se vidare kö.
Quevedo y Villegas (kevēdo i viljēgas), don Franc, de, sp. förf., f. 1580, d. 45. Skr.: Sueños y discursos, skälmromanen El Gran Tacaño m. m.
Quiberon (kibrång'), fr. befäst st. vid Atlanten, 3,300 inv. Hamn. Slag 26—27/6 1795.
quid novi? lat., hvad nytt?
quidproquō l. quiproquo, lat., ngt för ett annat, förväxling, missförstånd.
Quillimāne (killi-), port. st. i Afrika vid Sambesis n. mynningsarm, 7,000 inv.
Quillota (kilj-), st. i Chile vid flod. Q., 9,876 inv.
Quimper (kingpär), fr. st. nära Atlanten, 19,441 inv. Hamn, bisk.
Quinet (kinē), Edg., fr. förf., f. 1803, d. 75. Skr. dikt., lit. o. hist. arb., France et Allemagne m. m.
Quinquagēsima, lat., 50 dagar (7:e söndag.) före påsk.
quinquenn'ium, lat., period af fem år.
quintāl (kin-), vikt i Spanien, Portugal o. Brasilien = 100 kg.
Quintāna (kin-), Manuel Jos. de, sp. skald, f. 1772, d. 57. Skr. dikt., dram., biogr.
Quintilliānus, Marc. Fab., rom. retor, f. 35 Calagurris, d. före 118 e. K. Skr.: Institutio oratoria.
quin'tus, lat, den femte.
Quintus Smyrnæus, gr. epiker omkr. 500 e. K,
quiproquo, se quidproquo.
quirinālen, en af forna Roms 7 kullar, ford. med påfl., nu med kgl. palats.
Quirīnus, rom. myt., binamn på Mars; namn på den förgudade Romulus.
quirītes, lat., namn på fornrom. folket med afs. på sociala förhållanden.
qui s'excuse s'accuse (ki sekskyss' sackyss'), den som urskuldar sig, anklagar sig själf.
Quisisāna, »här tillfrisknar man», vanlig beteckn. för klimat. kurorter, hotell etc.
Quito (kī-), hst. i Ecuador, 2,850 m. öf. haf., 65,000 inv. Ärkeb., univ. Ofta jordbäfningar.
