förhärsk.; urspr. i It i 12:e årh. sånger, s. sjöngos till dans; i 14:e årh. namn på episka folkvisor i Engld o. Skottl. (utg. af Percy); i Tyskl. begagn. af Bürger (»Leonore»), Goethe, Heine, Uhland o. a. Äfven brukl. i musik. Jfr romans.
Ballarat', st. i gulddistr. i austr. stat. Victoria. 51,320 inv. (1883).
ballast, se barlast.
ballett', it., konstdans på en teater; d. däri deltag, personalen. Beledsagad af pantom., först begagn. af Noverre. B. ingår s. beståndsdel i de flesta operor.
Ballhorn, Joh., boktryckare, f. 1531 Lübeck, d. 99; tryckte en dålig uppl. af Lübecks stadsrätt, däraf benämn, ballhornisera, d. v. s. försämra ett tryckarbete gm förmenta förbättr.
ballist', lat., forntida kastmaskin, verkande gm kraften hos snodda senor o. tåg. -ik, gr., läran om kastade (skjutna) kroppars rörelse.
ballon captif (balong kaptiff') fr., medelst rep vid marken fäst ballong.
ballong', fr., klotformig apparat af glas l. andra ämnen för förv. af gaser o. vätskor. Jfr luftballong.
baliotering, fr., omröstn. gm olikfärgade kulor.
Balme (balm), Col de, pass mel. M. Blanc o. Dent du midi, 2,204 m.
Balmhorn, topp å Berneralp. 3,688 m.
Balmoral Castle (-morr'al kāsl), kungl. slott, i skot. grefsk. Aberdeen, v. öfre Dee.
Balmung, Siegfrieds (i Nibelungsagan) svärd.
balneo|grafi, lat.-gr., badbeskrifning. -logi, läran om bad o. deras användning, -teknīk, konsten att tillreda bad. -terapī, konsten att bota gm bad.
bal'sam, gr., tjockflytande, starkt luktande växtsaft. -era, gm vissa medel (nu vanl. arsenikinsprutn.) skydda lik mot förruttnelse. Ford. användes välluktande balsam, ämnen.
balsāmisk, lat., doftande.
Balsāmo, Giuseppe, äfv. känd under namnet grefve Alex. Cagliostro, berykt. äfventyrare, f. 1743 Palermo, d. 95 ss. fånge på Fort San Leone.
Balsamoden'dron, (balsamträdet), Burseraceæ, flera arter i Arabien, Abessinien o. flerst., lämnar mekkabalsam och myrrha.
Balsberg, en bergklint i Skåne. 50 m.
Balta, ry. st. i Podolien. 25,595 inv.
Balter, västgotisk kon.-familj, 395/531.
Baltimore (bǡltimår), största st. i Maryland, (Am.), v. Patapsko. 531,313 inv. Kat. ärkebisk. o. univ. Washington-mon., stor tob:s, spannm.s o. bomullshandel. Skeppsbygg. Grundl. 1729.
Baltisch-port, st. i Estland, v. Finska viken, 852 inv. Fiskhandel.
balustrād, fr., bröstvärn vid balkonger, terrasser, trappor o. d.
Balzac (-sack'), Honoré de, fr. romanförf., f. 1799 Tours, d. 50 Paris, pessimist, psykolog. Skr.: La coméd. humaine (1842/48) m. m.
Bambara, Bambarra, förr negerrike i Sudan, v. öfre Niger; sed. 1891 franskt. 236,800 kv.km. 2 mill. inv. Hst. Segu, 30,000 inv.
Bamberg, bai. st. vid Regnitz. 41,613 inv. Ludwigskanalen. Domkyrka.
Bamboccio (-bått'jå), se Laar. — Bambocciader, mål., lägre folklifvet framst. i bild.
Bambuk, ld i Senegambien. Inv. hedniska mandingos. Hst. Farabana.
Bambūsa Schreb., Gramineæ, bamburör. B. arundinacea Willd., allm. o. mycket anv. i s. och ö. Asien.
Bāmian, pass i Afganist, enda farbara väg från Kabul till Turkestan.
ban, slav., förr titel f. ståth. i Kroatien o. Slavonien.
banāl, fr., alldagl., vanlig.
Ba'nana-öarna, ögrupp vid Sierra-Leonekusten i Afrika.
5.
