ring, smnslutning för främjande af egna intressen. Jfr trust.
ringdufvan, Columba palumbus L., Columbidæ, har på halsens sidor en stor, hvit fläck, omgifven af metallglänsande fjädrar, är 42 cm. l., allmän i s. o. mel. Sverige. Flyttfågel.
Ringerike, naturskön trakt kring Tyrifjord i Norge.
Ringkjöbing, dan. st. på Jylland vid R.-fjorden, 2,712 inv.
ringmaskar, Annulata, hafva nästan alltid långsträckt, oftast med utvändigt synliga segment försedd kropp och röra sig medelst borst, fotknölar l. sugskifvor. Hit höra t. ex. borstmaskar o. iglar.
Ringsjön, insjö i Skåne, 42 kv.km; aflopp: Rönneån.
ringtrasten, se trastsläktet.
Rinman, Sven, bergvetenskapsman, f. 1720, d. 92. Gjorde flere viktiga uppfinning, inom bergsmekaniken. Förf.
rinoplastīk gr., kir., operat., hvarigm näsan l. delar däraf återställas.
rio, sp. o. port., flod.
Rio de Janeiro (schanē-iru), Brasiliens hst. vid R.-viken af Atlanten, 900,000 inv. Hamn, handel, slott, katedr., bisk., univ.
Rio de la Plata se La Plata.
Rio Grande, fl. i v. Afrika, utf. i Atlanten, 400 km. l.
Rio Grande del Norte, flod i N.-Amer. mel. Förent. stat. o. Mexico, utf. i Mexic. viken. 2,500 km. l.
Rio Grande do Sul, brasil. stat vid Atlanten, 236,553 kv.km., 897,455 inv.
Rio Negro, bifl. t. Amazon-fl. t. v. 2,150 km. l.
Rio Vermejo, bifl. t. Paraguay t. v., 1,224 km. l.
R. I. P., förkortn. för requiescat in pace.
ripor, Lagopus Leach, af hönsfåglarnas ordn. Hit höra: fjällripan, L. Mutus. L. Mont., dalripan, L. lapponicus Gmel., o. moripan, L. scoticus Lath., hka alla äro stannfåglar i vårt land.
Rippoldsau, kurort i Baden, 590 m. öf. hafvet.
riposte (-påsst'), fr., fäktk., rask kontrastöt; bild., raskt, kvickt svar.
rips eng., ett slags slätt tyg med upphöjda ränder.
ripuārier, gren af frankerna vid nedre Rhen.
ris, Oryza L., Gramineæ. Vanligt r., O. sativa L., fr. S.-Asien, är för omkr. halfva mänskligheten d. viktigaste sädesslaget. R. användes äfven t. beredn. af arrak.
ris, pappersmått, 20 böcker.
risk, fr., fara, vågstycke. -ābel, vådlig. -era, våga, löpa fara.
risppapper, kines. papper af märgen af Aralia payrifera.
Ristōri, Adelaïde, it. skådesp., f. 1822, 47 gift m. markisen G. del Grillo, d. 06 Rom. Gästspel i Europa, Amer., Austral. Hjältinna.
ritardan'do, it., tonk., dröjande.
Ritter, 1) Karl, ty. geogr., f. 1779 Quedlingburg, 20 prof. i Berlin. Många resor gm Europ., d. 59. Förf. — 2) Heinr., ty. filos. o. hist.-förf., f. 1791 Zerbst, d. 69 ss. prof. i Göttingen. Skr.: Allg. Gesch. der Philosophie m. m.
rituāl, lat., kyrkl. ceremoni.
riturnell, it., namn på för-, mellan- l. efterspel i arior, operor o. s. v.
rītus, lat., bruk, kyrkoordning.
rivāl, lat, medtäflare. -isera, täfla. -itēt, täflan.
Riviēra, it., kuststräckan vid Genuaviken, fr. Nizza t. Spezia. Delas gm st. Genua i R. di Ponente (i v.) och R. di Levante (i ö.).
Rīvoli, ital. by vid Adige. Sl. 14-15/1 1797.
Rjukanfos, nor. vattenfall, s. bildas af Månelven i Telemarken, omkr. 220 m. h.
Rjäsan, guvern. i Ryssland vid Don, 42,098 kv.km. 1,802,196 inv. Hst. R. vid Trubesj, 35,282 inv. Ärkeb.
robb'ert (eng. rubber), spelt., vinst före utgången.
robe (råb), fr., klänning med släp; ämbetsdräkt för domare o. s. v. i Frankr.
Robert, 1) R., kallad R. le Diable, hert. af Normandie sed. 1027, förde ett vildt lif, gjorde därför
