Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/713

Den här sidan har inte korrekturlästs

Libau, Bjelostok m. fl. — Hist.: R. äldsta inv. voro slaver. 862/ 1224 härskade skandinav. varäger i R., af hka den förste var Rurik. Und. Vladimir, 980/1015, infördes grek.-kat. kristendom. 988. 1147 grundlades Moskva. I börj. af 13:e årh. var R. deladt i 10 furstend. 1224 inföllo mongolerna o. grundade ett välde, som upphäfdes 1480 af Ivan Vasiljevitsch, 1462/05. Hans son Vasilij, 1505/33, antog tsartitel o. grundade Rysslands enhet. Under Ivan II, 1533/84, eröfrades Kasan o. 1568 började Sibiriens eröfr. Med hans son Feodor utslockn. Ruriks stam 1598. 1610/13 R. und. pol. välde. 1613/45 Mikael Romanov tsar, 1682/25 Peter d. st. 1700/21 krig m. Sverige, eröfr. af Östersjöprov. 1725/27 Katarina I, 1727/30 Peter II. 1741/62 Elisabet, s. hade krig med Sverige o. eröfr. en del af Finld. 1762 kom huset Holstein-Gottorp patronen. 1762/96 Katar. II; 1768/74 1:a ry.-turk. kriget, Krims eröfr. 1787/92 2:a kriget med Turkiet, eröfr. af landet mel. Dnjestr o. Bug. 1788/90 krig m. Sverige. 1795 förvärfvades Kurland. Polens deln. s. å. 1796/01 Paul I, 1801/25 Alex. I. 1805/07 krig m. Frankr., 1808/09 krig m. Sverige, eröfr. af Finld. 1806/12 3:e ry.-turk. kriget, eröfr. af Moldau och Valakiet. 12/13 förhärjades R. af fransm. und. Nap. I. 25/55 Nikolaus I. 26/28 krig m. Pers., eröfr. af en del af Armenien, 28/29 krig m. turk. 53/56 Krimkriget med Engld, Frankr., Turk. o. Österr., 55/81 Alex. II. Krig i Kaukasus, förfärfv. af Amurlandet, eröfr. af Turan. Lifegenskapens upphäfv. 61. 63 pol. upproret. 76/77 krig med Turkiet, eröfr. af en del af turk. Armenien o. utvidgning af Bessarabien, sed. 97 förb. med Frankr., 04/05 krig med Japan för Mandschuriet o. Korea, slutade med nederlag för Ryssland, 05 upprättades riksduman. Nuv. tsar Nikolaus II, sed. 1894. — Inkomst- och utgiftsstat för 1908 slutade på 2,581 mill. rubel. Statsskulden (1908) 8,710 mill. rubel. J. 71,511 km. T. 242,440 km. Telef. 280,3 mill. samtal. Armé (i fredstid): 1,384,000, 4,958 kanoner, i krigstid 2,150,000 man. Flotta: 407 fartyg med 2,729 kanoner och 35,194 man.

ryssolja, se björktjära.

rytm, gr., taktmässig, likformig rörelse; is. talet o. framför allt versens välljud, för så vidt den beror på mått- o. tonförhållanden; tonk., bestämd ordning i takten. -isk, taktmässig, afmätt.

Rå, fiskläge och municip.-samh. i Malmöh. l. vid Öresund, 2,068 inv. (08).

rådbråkning, dödsstraff, som bestod däri, att förbrytarens lemmar krossades och hans kropp lades på ett hjul.

rådjuret, se hjortsläktet.

råg, Secale L., Gramineæ. Vanlig r., S. cereale L., fr. Högasien, lämnar det viktigaste materialet för bröd i n. Europ.

råkan, se kråksläktet.

Råneälf, uppr. i Gellivare socken, utf. i Bottn. viken.

rå- o. rörshemman, till det ypperl. frälset hör. hemman, hka dock hade att erlägga half russtjänstbevillning.

Råttornet i Bingen, bekant gm sagan om den af råttor förföljda ärkeb. Hatto I (se d. o.). Nu vakttorn.

råttsläktet, Mus, af gnagarnas ordning. Hit höra svarta råttan, M. rattus L., bruna råttan, M. decumanus Pall., skogsmusen, M. sylvaticus L., husmusen, M. musculus L. Variera stundom hvita, särskildt den sista arten.

rädisa, se Raphanus.

räfsläktet, Vulpes, tillh. hunddjuren, Canidæ. Skogsräfven, V. vulgaris Gray, 75 cm. l., allmän i skogs- o. bergstrakter.