Banville (bangvill'), Théod. de, fr. skald, f. 1823 Moulins, skr. dikt., dram., romaner, d. 91 i Paris. Motst. t. den realist. riktningen.
baobab, bot., ostind. namn på apbrödsträdet, Adansonia digitāta i Afrika o. Ind.; närande frukter.
Bapaume (-pǡm), fr. st. o. fästn. i depart. Pas de Calais. 3,113 inv. Sl. 2—3/1 1871.
baptister, gr., kristne, s. förkasta läran om barndopet o. end. gm nedsänkn. i vatten döpa fullvuxne. Grundad i Engld und. 16:e årh. B. äro independenter o. rör. läran om nådavalet delade i flera sekter. Sed. 1689 tolererade i Engld. B. kommo t. Skandinavien omkr. 1839 o. mot slutet af 40-talet t. Sverige, där de nu äro spridda öfver hela landet, i detta afs. fördeladt i 19 distrikt, o. i börj. af 05 räkn. 37,601 medl.
baptistērium, gr., dopkapell, rund l. 8-kantig byggn. med en af en rad pelare omgifven dopcistern. Ersatt i 5:e årh. gm dopfunt i själfva kyrkan. Berömda b. i Rom, Pisa, Florens.
Bar, arab. namn på vatten (sjöar, floder). B. el Abjad (Hvita floden) o. B. el Asrak (Blå fl.), källfloder t. Nilen.
bar, syr. o. kaldeiska, son, (hebr. ben.
bar, eng., bom, tvärslå; disk, skänkrum, där utskänkn. sker från disken.
Baraba, stäpp i ry. Asien, mel. fl. Obj o. Irtisch.
barack', fr., lägerhydda; skjul, marknadsstånd; usel koja; b.-system, ordnad komplex af baracker l. låga, t. kaserner l. sjukhus afsedda envåningshus.
baran'ko, en dålig cigarrsort, tillverkad på 1840-talet af Lünzman i Uppsala.
baratterī, it., underslef, is. af skeppare, t. skada f. redare l. befraktare.
baratt'o-handel, byteshandel.
Barba, se Borgu.
Barbados (-bǟdos), brit. ö i Väst-ind. 430 kv.km. 195,588 inv., däraf 25,000 hvita. Osundt klimat, gula feb. Hst. Bridgetown, 25,500 inv.
barbār, gr., urspr. en s. ej talade gr., främling; rå o. grym mska. -ism, spr., fel mot språkets renhet gm onödig inblandn. af främ. ord l. talesätt.
Bar'bara, helg., artill:s skyddshelg., dag 4/12, åkallad und. åskväder.
Barbarell'i, se Giorgione.
Barbaresk'staterna, se Berberiet.
Barbaross'a, it., »rödskägg», 1) binamn på två algeriska sjöröfvare, Horuk o. Djereddin, hka 1515 kämpade mot span. i Algeriet, där H. blef härsk. H. dödades i sl. v. Oran 18. D., hans efterträdare, eröfr. Tunis o. slog 40 en kristen flotta v. Kandia, d. 46 1. 47 Konstpl. — 2) binamn på kejs. Fredr. I.
barbēr|a, fr., raka. -are, en som håller rakstuga.
Barberīni, rom. furstesläkt. Kardinal Francesco (1597/79) grund, barberiniska biblioteket o. byggde Palazzo B.
Barbès (-bǟ), Arm., fr. revolutionsm., f. 1810 Guadeloupe, f. upprorsförsök lifdömd 39, benåd. m. lifstidsfängelse, befr. gm febr.-revolut. 48, sökte 5/5 s. å. spränga nationalförs., därf. deporterad till ön Belle-isle, lösgifven 54, d. 70 Haag.
Barbier (-biē), Auguste, fr. satir, skald, f. 1805 Paris, d. 82 Nizza. Skr.: Iambes (30 o. f.), Il pianto (33) o. a.
bārbiton, ett lyran liknande sträng-instr. hos de forna grek.
Barbour (bārbör), John, skot. skald, d. 1395, skr. hjältedikten The Bruce.
Barbro Stigsdotter, se Stigsdotter.
Barbuda (barbjûda), brit. ö. bl. de små Antill. 189 kv.km., 775 inv.
bar'bus, se skäggkarp.
Barby, st. i preuss. provinsen Sachsen, v. Elbe, 5,136 inv.
Barcelōna, 1) sp. prov. i Catalonien, 7,690 kv.km., 1,054,541 inv. den mest odl. del. af Span. — 2)
