Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/743

Den här sidan har inte korrekturlästs

yttre värmetillförsel. Inträffar med fosfor, kol, fuktigt hö m. m.

själfdeklaration, skattskyldigs plikt att före februari månads utgång lämna uppgift om sina inkomster.

själfhärskare, alla ryssars, sed. Ivan III Vasiljevitsch titel på ry. kejsaren.

Själland, dan. ö mel. Kattegatt, Ö.-sjön, Stora Belt och Öresund. 6,949 kv.km., 960,053 inv.

själslära, se psykologi.

Sjöberg, 1) Nils Lor., ämbetsm., skald, f. 1754, 87 ledam. af sv. akad., d. 22 ss. expedit.-sekreterare. Hans Ode öf. Gust. II Adolfs anträde till regeringen erhöll sv. akad:s stora pris. — 2) Erik, pseud. Vitalis, skald, f. 1794, d. 28. »En af de ädlaste och kraftigaste sångarandar, s. norden fostrat.» Hans Dikter utg. af E. G. Geijer.

sjöbjörnen, se säldjur.

sjöborrar, Echinoidea, af tagghudingarnas klass, m. klotlik, hjärtformig l. platt, af kalkartade, nästan alltid orörligt förenade skal betäckt och m. rörliga taggar besatt kropp.

sjöförsäkring, se försäkring.

Sjögren, 1) Håkan, filol., lärd, f. 1727, d. 15 ss. domprost i Vexiö. Skr.: Lexicon manuale latino-suecanum m. m. — 2) Karl Aug. Otto, hist., f. 1844, f. d. kollega i Sthm. Utg. hist. läseböcker, Allmän världshist. m. m. — 3) Joh. Gust. Emil, komp., f. 53 Sthm, har utg. ett stort antal komp. för orkester, violin, piano o. orgel.

sjögurkor l. sjökorfvar, Holothurioidea, af tagghudingarnas klass, ett slags cylindriska stråldjur, hvilka i sin kroppsbyggnad äro något bilaterala. Förekomma i alla haf.

sjölejonet, se säldjur.

sjömalm, se järnmalmer.

sjömil, se mil.

sjömärke l. båk, på långt håll synligt märke för att vägleda sjöfafarande.

sjösjuka, nausea, illamående, s. uppkommer gm fartygets gungande rörelse; yttrar sig i kräkningar. Botemedel: bromkalium, kaffein m. m.

sjöskolan, se lake-school.

sjöskum, talkjord i fören. m. kiselsyra o. vatten, fr. Grekld, Span., anv. till piphufvud o. d.

Sjöstedt, Bror Yngve, naturf., f. 1866 Hjo, 96 fil. dr, 90/92 forskn.-res. till Kamerun, 02 prof. vid riksmuseum, 05 resultatrik exped. till Kilmandjaro (Afr.). Han skr. flere värdefulla entomol. arb. m. m.

sjöstjärnor, Asteroidea, af tagghudingarnas klass m. stjärnform., 5:s. flersidig kropp, läderartadt hölje ofvan och radställda, rörligt förenade kalkstycken under.

skabb, smittsam hudsjukdom, s. framkallas af skabbdjuret; botas med grön såpa, svafvelsalfva, perubalsam l. styrax.

skabrös, lat., oanständig.

Skade, nord. myt., Njords hustru, dot. till jätten Tjasse, s. gudarne dödat.

Skagen, dan. st. på Jyllands nordspets, 2,438 inv. I närh. Skagens ref.

Skagerack, hafsvik mel. Jutld o. Norge, 110/150 km. bred, förenar Nordsj. m. Kattegatt.

Skagern, insjö på gränsen mel. Värml., Närike o. Västergötl., 137 kv.km.

skala, lat., måttstock, tonstege.

skalbaggar, Colcoptera L., ordn. bland insekterna m. fria, bitande mundelar, hornartade främre vingar, fullständ. förvandl. Öfver 80,000 arter.

skaldekonst l. poesi, sönderfaller i episk, lyrisk, dramatisk s.

skalmeja (af lat. calamus), herdepipa.

skalp, lat., hufvudsvålen, som N.-Amerikas indianer afdraga sina fiender.

skalpell, lat., kir., knif, s, begagnas vid operationer.