Har sedan skr.: Dikter (4 samling.), hvaribl. de mästerliga Svenska bilder, öfvers. af Göthes ballader m. m.
snoksläktet, Coluber L., kräldjur af ormarnas ordn. Hit höra: vanliga snoken, C. natrix L., till 119 cm. l., och släta snoken, C. austriacus Laur. Oskadliga, nyttiga.
Snorre Sturlesson, Islands störste sagoförf., f. 1178, utöfvade stort pol. inflytande, d. 41. Skr.: Heimskringla, en del af den yngre Eddan m. m.
snow-boots (snåbûts), eng., »snöskor», ett slags ytterkängor.
Snowdon (snådn), högsta topp i Wales, 1,094 m. h.
snufva, Cyryza, slemhinnekatarr i näsan, i följd af förkyln., inverkan af retande ämnen, införande af retande läkemedel, ex. jodkalium. Botemedel: ren, varm luft, indragning af ljumt vatten, ångbad. Kronisk snufva af skrofulöst l. syfilitiskt ursprung.
snus, se tobak.
Snyders (snej'-), Frans, nederl. djurmål., f. 1579, d. 57 Antwerpen.
snäckdjur, Cephalophora, ordn. bland blötdjuren. Indelning: kölfotingar, Heteropoda, bukfotingar, Gastropoda, vingfotingar Pteropoda.
snällod, se lödning.
snö uppstår på sma sätt s. regn, men bildas vid temp.-grader under fryspktn. Iskristaller.
snöblindhet, synförmågans aftagande gm betraktande af solbelysta snöfält. Förekommes gm mörka glasögon.
snödroppe, Galanthus L., Narcisseæ. Vanl. s., G. nivalis L., med en ensam, hvit, hängande blomma, prydnadsväxt.
snögränsen, gränsen för den eviga snön, är olika eft. olika geogr. bredd, beror dessutom på solvärmen o. den årliga snömängden, På Spetsbergen är s. 440 m., på Himalaja 5,670 m.
snöklocka, Leucojum vernum L., Narcisseæ, ört med små, hängande, hvita, med en grön l. gul fläck på kalkbladen försedda blommor.
snöskatan k. björktrasten, Turdus pilaris L., af trastfåglarnas familj, 26 cm. l., allm. öfver hela landet. Stryk- (o. flytt-) fågel.
snöskred l. lavin, namn på stora från bergsluttningar nedrullande snömassor.
sobel, Mustela zibellina L., rofdjur af mårdsläktet, 58 cm. l., i Sibirien, Kamtschatka, lämnar dyrbart pälsverk.
sober, fr., nykter, måttlig.
Sobies'ki, se Johan, utl. furstar 5.
sobranje, bulgar. nationalförsamlingen.
sobriquet (-kē), fr., vedernamn.
lat., rörande samhället.
pol. parti, s. söker lösa de sociala frågorna i enlighet m. socialismens (se d. o.) principer; står hufvudsakl. under inflytande af Karl Marx' lära i »Das Kapital».
lat., i vidstr. bem. den statsvetenskapl. teori, som fattar individen ss. en integrerande del af samhället på bekostnad af hans ekonomiska själf bestämningsrätt. I modern (marxistisk) mening är s. den nationekonomiska teori, enl. hvilken den enskilda äganderätten till produktionsmedl. bör upphäfvas o. dessa i stället göras till samhällets gemensamma egendom. — Till s. i vidstr. bem. räknas: kommunism (yrkar på gemensamhet i både egendom och konsumtion); agrar-s., amerikanen Henry Georges (f. 1839, d. 97) lära om afskaff. af privat grundegendom gm expropriation, is. gm konfiskation af grundräntan; mutualism m. m. — 1884 soc.-dem. klubb i Sthm; 89 på kongress i Sthm konstituerades »Sveriges socialdemokratiska arbetareparti».
societēt, lat., sällskap, umgängeskrets.
sociniāner, relig. parti, s. förkastar
