sistnämndes broder Oskar II (72/ 07) fortgick den materiella utvecklingen, men Oskar II:s regering utmärkes också för ständiga slitningar med Norge, som ledde till unionens upplösning 26/10 1905. Nuv. kon., Gustaf V sed. 8/12 1907.
Sveriges allm. exportförening, stiftad 1885, har till syfte att främja svensk industri och export, lämnar kostnadsfria råd.
Sverker, 2 sv. kgr. 1) S. I d. ä., kon. omkr. 1133, mörd. 55 1. 56. — Hans sonson 2) S. II d. y. Karlsson, kon. 1195, upprättade det andliga frälset 1200, stupade vid Gestilren 10.
Sverkerska ätten, sv. kon.-ätt 1130/1250.
Sverre Sigurdsson, nor. kon., utgaf sig för Sigurd Muns son, ställde sig i spetsen för birkebenarna, eröfr. tronen 1184, höjde kon.-makten, nedslog flere upprorsförsök, d. 1202.
svett, afsöndr. ur svettkörtlarna, inneh. utom vatten flere salter, organ, syror samt spår af flere bland urinens beståndsdelar.
svettduk, se Veronica.
svever, german. folk, schwabernas stamfäder.
Swift (swift), Jonathan, eng. satiriker, f. 1667 Dublin, d. 45 S:t Patrick ss. dekan. Skr.: Gulliver's travels m. m.
Swinburne (swinn'börn), Algernon Charl., Englds störste skald i senaste tid, f. 1837 London, d. 09. Skr. tragedier, talr. diktsaml. (Poems a. ballads, Songs before sunrise m. fl.), essays o. studier.
Swinemünde, pom. st. på Usedom vid Östersj., 13,703 inv.
Svinesund, vik af Kattegatt, bildande gräns mot Norge.
svinsläktet, Sus L., Belluæ. Dit höra: vildsvinet, S. scrofa aper Erxl., 1,5/2 m. l., i Europa till 55° n. br., och tamsvinet, S. scrofa domesticus Erxl. Svinafveln störst i N.-Amerika.
sviskon, ty., de torkade frukterna af plommonträdet (Prunus domestica L.). De bästa kallas katrinplommon.
svit, fr., följe, rad. Jfr suite.
Svithjod, fornnord. geogr., namn på Sverige.
Svolder, ö l. sund nära Pommern. Sjöslag omkring 1000.
svältkur, inskränkning i förtärandet af föda, för att undvika nybildningar i kroppen. Användes af feta o. syfilit. personer.
svärdsbröder, andl. riddarorden, stift. 1202 af bisk. Albert i Riga, eröfr. Kur- o. Estland, slöt sig 1237 till Tyska orden. Dräkt: hvit mantel m. rödt kors. Den sista härmästaren, Gotthard Kettler, nedlade sin värdighet 1562.
svärdsfisken, Xiphias L., fisk af taggfeningarnas ordn. Vanliga S., X. gladius L., 5 m. l., har nosen svärdformigt utdragen, gmborrar skeppsplankor; i Medelh., Atlanten.
svärdslilja, se Iris.
svärdsorden, sv. orden, stift. 1748; 4 klass.
Sybaris, g. geogr., st. i Lukanien, hvars inv. voro beryktade för sin yppighet. Däraf sybarīt, vällusting, frossare.
Sybel, Heinr. v., ty. hist.-förf., f. 1817 Düsseldorf, sed. 75 dir. för statsarkiv. i Berlin, d. 95 Marburg. Skr. fr. revolutionens hist. m. m.
Sydafrikanska unionen omfattar följande eng. kolonier o. protektorat: Kapkolonien, Natal, Transvaal, Oranjeflodskolonien, Rhodesia, Basutolandet och Betschuanalandet. Enligt 1909 års »South Africa act» skall det nya Syd-Afrika bestå af fyra själfstyrande provinser näml. Kapkolonien, Natal, Transvaal o. Orangefristaten. Säte för förbundsregeringen är Pretoria, för förb.-parlamentet Kapstaden.
Syd-Amerika, se Amerika.
Syd-Australien, brit. koloni på sydkusten af Austral., 984.330 kv.-km., 368,823 inv. Sed. 1901 medl. af Commonwealth of Australia.
