teodolīt, gr., med kikare försedt instr. för mätning af horisontella o. vertikala vinklar.
Teodor, egentl. Kassa Kuaranya, kon. af Abessinien, f. 1818, reg. 55, eröfr. hela Abess. 57, ådrog sig krig m. Engld, slagen 68 vid Magdala, sköt sig s. å.
Teo'dorik d. st., östgoternas kon., f. 454, slagen 89/90 af Odoaker, grund. 493 östgoternas rike (se goter), d. 26. Begrafven i Ravenna.
Teodōsia = Feodosia (se d. o.).
Teo'frastos, gr. filos., f. omkr. 390 f. K. på Lesbos, eft. Aristoteles peripatetikernas ledare, d. 286.
teo|gnosī, gr., kunskap om Gud. -gonī, gr., läran om gudarnes uppkomst.
teokall'i, fornmex. tempelbyggnader, merendels stympade kvadratiska pyramider med kapell på hjässan.
teokratī, gr., gudavälde; regeringsform, enligt hkn prästerna äro Guds ställföreträdare (mosaisk t.).
Teo'kritos, gr. skald fr. Syrakusa, i 3:e årh. f. K. Skr. bukoliska dikter, hymner, elegier m. m.
teologī, gr., gudalära; smnfattningen af den kristna kyrkans lära om Gud.
teorēm, gr., påstående, hvars riktighet fordrar bevis.
teor|ī, gr., undersökning af, kännedom om o. framställning af reglerna f. en vetenskap, is. i motsats till praktik. -ētiker, person, s. undersöker grunderna för, men ej praktiskt utöfvar en vetenskap. -etisk, vetenskaplig.
teo|sōf, gr., mystiker, svärmare. -sofī, kunskap om Gud gm inbillad öfvernaturlig uppenbarelse.
teosofiska samfundet, hvars lära påstås vara sammanfattn. af österländska teorier i filosofi, sedelära m. m., stift. i New York 1875 af fru Blavatsky (se d. o.) o. H. S. Olcott; en gren i Stockholm fr. 1889.
Teplitz, st. i n. Böhmen, 24,420 inv. Ber. bad.
Tēra, g. geogr., se Santorin.
Tēramo, landsk, i mel. Ital., 2,765 kv.km, 320,376 inv. Hst. T., 8,700 inv.
terapī, gr., läkares förfaringssätt f. att bota en sjukdom, om hvars väsen, orsaker o. d. han förut förskaffat sig kännedom.
Terceira (-sēira), en af Azorerna, 421 kv.km., 48,920 inv.
Terek, flod i Kaukasien, utf. i Kaspiska haf., 616 km. l.
Teren'tius, Publius, kallad Afer, rom. lustspelsförf., f. omkr. 185 f. K. i Kartago, d. 159 f. K. Skr. 6 komedier.
Teresia Amalia Karol:a Jos:a Ant:a, prins:a af Sachsen-Altenb., f. 27/12 1836, förmäld 64 m. Nik. August, hert. af Dalarna, änkehert:a 73.
Terglou, topp på Alperna, n. om Triest, 2,865 m. h.
Terlizz'i, st. i s.-ö. Ital., m. omr. 23,233 inv.
ter'mer, gr., varma källor; rom. fornk., varmbadhus.
termīn, lat., gräns; bestämd tid.
Term'ini, st. på n. kusten af Sicilien v. T.-fl., m. omr. 18,650 inv.
terminism', se determinism.
ter mini tech'nici, lat., tekniska konstuttryck.
terminologī, lat.-gr., smnfattn. af alla för en konst l. vetenskap egendomliga uttryck.
terminsaffär, kallas affär, då varan skall levereras på bestämd tid; börsspekulation på vara, s. ej finnes i verkligheten o. i hkn vinsten beror på varans stigande l. fallande.
termīten, Termes L., t. steklarnas ordn. hör insektsläkte, hkt liks. myrorna lefver i samhällen und. en drottning och består dels af obevingade soldater l. arbetare, dels af bevingade hannar o. honor. Bekant för sina stora af lera o. sand formade, sockertoppslika boningar. T. fatalis F., i Ind. o. Afrika, och T. destructor, S.-Amer. o. Antillerna.
termo|elektricitēt, gm värme framkallad elektricitet. Smnlödes t.
